Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skelettering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Skellefteå
760
ibland Sveriges största tillgångar
på svavelkis, koppar-, arsenik- och
guldmalm. För fältet
karaktäristiskt är rikedomen på
arsenik, medan järnmalmer praktiskt
taget saknas. De hittills kända
fyndigheterna fördela sig på ett
flertal fält. De främsta äro
Boli-dengruppen i Skellefteå
landskommun, Åsengruppen,
Malånäs-fältet och Mensträskfältet i
Nor-sjö skn, Rakkejaure- och
Näs-lidenf alten i Malå skn samt
Kristinebergs- och
Vindelgransele-fälten i Lycksele skn.
Värdefullast är Boliden, på samma gång
världens största kända
arsenikfyndighet, en betydande
koppargruva och en särdeles betydande
guldförekomst. Vackra
fyndigheter av kopparmalm förekomma
även inom andra områden, främst
inom Malånäs- (Bjurfors) och
Mensträskfälten. Rik zink- och
blymalm äro hittills kända blott i
två smärre fyndigheter, varemot
av anrikningsmalm i form av
mer 1. mindre zinkrik svavelkis
finnas betydande tillgångar. I
flera av fyndigheterna är en
avsevärd, utvinnbar silverhalt för
handen. Fyndigheterna ägas dels
av staten ensam, dels av
Skellefteå gruv a. b. (Bolidengrup-
pen), Västerbottens gruv a. b.
o. a. privata företag, dels av
staten och nämnda privata företag
gemensamt.
Skellefteå. 1. Stad i Västerb.
1., på Skellefte älvs v. strand, 14
km. från dess utlopp i Bottniska
viken, och vid statsbanan
Bastuträsk — S. — Kallholmen. 3,665
inv. — Gatunätet är rätvinkligt,
husen övervägande tvåvånings
trähus. Staden har lasarett och
statens samskola. Den äger och
utnyttjar flera av vattenfallen
i Skellefte älv, ss. Finnforsen
(10,700 HK utbyggda; 36 km. v.
om S.) och Krångforsen (27 km.
v. om S.). I S:s hamn, vid
älvmynningen, 16 km. från S., kunna
fartyg med 6,5 m:s djupgående
ingå. 1924 ankommo och avgingo
1,309 fartyg om sammanlagt 0,47
mill. nettoton, därav i utrikes
fart 144 fartyg om sammanlagt
0,099 mill. nettoton. Industrin
sysselsatte 1924 192 arbetare vid
11 arbetsställen. S. bildar
pastorat i Luleå stift. Hittills har
staden haft med S. 3 gemensam
kyrka, men en ny, för S. avsedd
kyrka skall invigas i aug. 1927. —
S. grundades 1844, innan ännu
något samhälle uppvuxit på
platsen (urspr. avsett ss. köping
under Piteå, blev det nämligen stad
endast på grund av rivaliteten
mellan Piteå och Umeå.) — 2.
Tingslag i Västerbottens n.
domsaga, Västerb. 1., omfattar
socknarna Bureå, S. 3, Byske och
Jörn. — 3. Landskommun i
Västerb. 1., pastorat i Luleå stift.
Ur S. skall senast 1932 en del
under namnet Kågedalen
utbrytas till egen kommun och eget
pastorat. 21,485 inv. — Kyrkan
ombyggdes på 1700-t, till en
kors-kyrka av betydande mått. Den
äger ett senmedeltida altarskåp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
