Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skiljedom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Skiljedomsavtal—Skillinge
788
man rättstvister till
skiljedomsförfarande, under det
intressekonflikter skola behandlas av en
permanent förlikningsnämnd för
undersökning och medling.
Misslyckas förlikningen, kunna
tvisterna hänskjutas till N. F:s råd
i och för handläggning eril. art.
15 i förbundsakten (se
Nationernas Förbund sp. 641 f.).
Skiljedomsavtal, se
Skiljeavtal.
Skiljedomstol. 1. Nämnd med
uppgift att i vissa fall avgöra
sådana frågor, som hänskjutits till
densamma i st. f. till domstol. —
2. Nämnd, som erhållit i uppdrag
av olika nationer att avgöra vissa
tvistefrågor. Se Skiljedom.
— 3. Karaktär av S. har även den
pressdomstol, Pressens
opinions-nämnd, som inrättades 1916 ss.
en pressens heders- och
förlik-ningsdomstol. Den består av
representanter för
Publicistklubben, Svenska
tidningsutgivare-föreningen och Svenska
journalistföreningen.
Skiljemannaförfarande, det
förfarande, som äger rum, dä en
tvistefråga på grund av
skiljeavtal (se d. o.) 1. stadgande i lag
och författning 1. domstols beslut
hänskjutes till avgörande av
skiljemän genom skiljedom
(se d. o.) i st. f. till avgörande av
domstol. S. på grundval av
skiljeavtal regleras genom lagen
om skiljemän 28 okt. 1887, som
dock icke äger tillämpning å
skiljeavtal, som innefattar förbehåll
om rätt för parterna att klandra
skiljedomen. Om i avtalet intet
bestämts om skiljemännen, skola
dessa vara tre, av vilka vardera
parten väljer en och de sålunda
valda tillkalla den tredje. Jfr
Förlikning.
Skiljemynt, mynt av lägre
valörer med blott till ett visst belopp
laglig betalningskraft. S. ha vanl.
högre nominal- än metallvärde.
Skiljemän, se
Skiljemannaförfarande.
Skiljenämnd, se Medling i
arbetstvister.
Skiljetecken, skrivtecken,
avsedda dels att lämna anvisning
rör. pausering, tonläge o. d. vid
uppläsning av en text, dels att
klargöra det logiska
sammanhanget mellan satser och
satsdelar. De vanligaste S. äro:
frågetecken, kolon, komma, parentes,
punkt, semikolon, tankstreck,
utropstecken. Jfr Kommatering.
Skiljobrev, den handling, som
före 1915 års
äktenskapslagstift-ning av domkapitel utfärdades
till bevis på upplösning av
trolovning 1. äktenskap. S. förekommer
numera endast, dä domkapitel
på bägge parternas begäran
upplöser ett s. k. ofullbordat
äktenskap (se Äktenskap).
Skillersten, se G a b b r o.
Skilling (av oviss häri.; motsv.
eng. shilling, ty. Schilling, jfr
dessa ord), ett 1776—1855
förekommande skiljemynt av koppar.
S. infördes för att efterträda den
gamla, genom myntförsämringen
förvirrade räkningen ören och
penningar. Riksdalern delades i 48
S. Även mindre enheter ända ned
till S. (runstycken) myntades.
1855 återinfördes namnet öre i
st. f. S. — I sms., t. ex.
köpeskilling, har S. bet. avgift, viss
penningsumma.
Skillingaryd,
municipalsam-hälle (sedan 1920) i Tofteryds
skn, Jönköp. 1., vid Halmstad—
Nässjö järnväg. Flera
vagnfabriker. Till S., som 1777—1914 var
mötesplats för Jönköpings
regemente, är artilleriets skjutskola
förlagd. 1,450 inv.
Skillinge, municipalsamhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
