Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skodsborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Skof j ärden—Skoghall
808
Bonaden från Skog. Mittpartiet.
Stort badsanatorium samt
kur-och badhotell. 1,000 inv.
Skofjärden, se Ek o In.
Skoflickare (av ty. flicken,
lappa), äldre benämning på
skomakare, som blott utför
lagningar.
Skofteby, förr socken, nu
ingående i N. Härene skn, Skarab. 1.
Skog. 1. Socken i Gävleb. 1.,
omfattande församlingarna Skog
(2,950 inv.) ochLingbo (1,125
inv.), vilka bilda pastorat i
Uppsala stift. 4,070 inv. — Från
kyrkan skänktes 1914 till Stat. hist.
mus. en ytterst märklig bonad
med bildframställning i
snärjväv-nad, sannolikt utförd i s.
Norrland omkr. 1100.
Bildframställningen, som omges av bårder
med geometriska ornament, har
förmodats åskådliggöra striden
mellan hedendom och kristendom
och upptar bl. a. en träkyrka och
en klockstapel, sedda i
genomskärning. — 2. Socken i
Väster-norrl. 1., jämte Nora pastorat i
Härnösands stift. 920 inv.
Skog, trädbeväxt större
område (såväl skogsmarken som
därå växande träd);
(skogs)-dunge är ett mindre dylikt,
park ett, vilket, beläget intill
bostäder, skötes efter 1. anlagts
av prydnadshänsyn. Genom
skogs-kultur uppdragen S. kallas, spec. i
s. Sverige, ofta p 1 a n t e’ r i n g.
S. har en utomordentlig
ekonomisk betydelse (se
Skogsbruk), inverkar ofta gynnsamt
på ett lands klimat, kan skydda
mot översvämningar genom sin på
vattenavrinningen reglerande
inverkan, mot snöskred i
fjälltrakter, stormar i kusttrakter o. a.
öppna lägen ( skyddsskog).
Se vid. Skogstyper och
Skogslagstiftning.
Skogekär Bärgbo, pseud. för
en okänd svensk
1600-talsförfat-tare, tidigare ansedd ss. identisk
med G. Rosenhane (möjl. kan
brodern S. Rosenhane, vara
författaren). S. har skrivit en del
(antagl. i början av 1630-t.
tillkomna) dikter: Thet swenska
språkets klagemål (1658), i
vilken han tar till orda för en lärd
diktning på svenskt språk,
kär-lekssonetterna Wenerid (1680)
samt Fyratijo små wijsor (1682).
Skoghall, industriort i
Ham-marö skn, Värml. L, c:a 7 km.
från Karlstad, vid Nordmark—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
