Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsavverkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Skogsavverkningsförbud—Skogsbruk
816
lyftsaxar, timmer saxar
1. lyftkrokar, för stockarnas
rullning 1. kringvridning
vänd-hakar. Vid fällning och kapning
användas ofta
hjälpsågnings-apparater, ss.
”Sågkamra-t e n” och ”K o m p i s”, den senare
därjämte avsedd att användas i
kombination med mycket tunna
och därför arbetsbesparande
sågblad. Av kälkmodeller för timmer
-körning, tim mer doningar,
må nämnas vanlig 1. värmländsk
getdoning, försedd med lång
framkälke (stötting, bock),
bakkälke (get), uteliggare
(stjälp-medar) och dubbla lastbankar,
samt bordsläde, försedd med
långa medar på bakkälken och
stort lastplan; bordsläden är på
släta och ej för branta vägar
synnerligen lämplig. För mycket
branta, svåra basvägar brukas
r ekkä 1 k e med frammedar
rörliga i förhållande till lastbanken
och kälkarna förbundna med fast
stång i st. f. kätting till
åstadkommande av bättre styrning.
För släpkörning av timmer
användes lunnkälke
(släpkälke), bestående av enbart stötting.
För stämpling och inmätning
tillkomma stämpelyxa, klove
(klave; se d. o.), mätsax
samt mätstänger och
mått-b a n d. — Under senare år ha,
spec. i s. och mell. Sverige,
last-automobiler börjat användas
för sommartransport av vissa
vir-kessortiment (brännved,
massaved, props o. d.). Omedelbart efter
världskriget användes t r a k t o’ ■
r e r för slädtransport men ha
sedan alltmer kommit ur bruk.
Skogsavverkningsförbud,
inskränkning i rätt att avverka
skog (se
Skogslagstift-ning). Sker 1. planlägges
avverkning i strid mot
skogsvårdslagen, äger skogsvårdsstyrelse
meddela S. för den fastighet
1. ev. del därav, där avverkning
sålunda ägt rum 1. planlagts.
Skogsblock, se S k o g s
indel n i n g.
Skogsbotanik, se
Tillämpad botanik.
Skogsbrand, se Skogseld.
Skogsbrandförsäkring,
skogsförsäkring,
brandförsäkring av skog, har av
svenska och utländska bolag meddelats
sedan 1860-t. men på grund dels
av höga premier, dels därav, att
endast äldre skog (å vilken
skadorna i och för sig bli mindre)
fick försäkras, ej fått nämnvärd
utbredning i Sverige, förrän 1919
nya former utarbetats, enl. vilka
även ungskogens s. k.
förvänt-ningsvärde får försäkras.
Skogsbruk,
skogshushållning, form av lantbruk
med uppgift att utnyttja och
främja skogsmarkens produktion.
Skogsmark och
skogsbestånd (träden),
tillsammans ofta kallade skog, äro
S:s produktionsmedel, trä dess
huvudprodukt. Skogsfrö, bark,
näver, bast, kvistar och skott för
prydnadsändamål m. m. äro
biprodukter, liksom i viss mån även
torvtäkt från skogsmarkens
mossar, sand-, grus- och stentäkt,
jakt, bete och höslåtter på
skogsmark. Till S. hänföres oftast
även sådan förädling av trä, som
mera intimt drives i samband
därmed, ss. skogskolning
(milkol-ning), tjärbränning i dal
(tjärdal) , försågning av trä vid mindre
sågverk o. d.; större
sågverksrörelse, pappersmassefabrikation,
kolning i ugnar o. d. hänföras ej
till S. men kallas ofta
skogsindustrier. — S:s teori, [-skogshushållningslä-r-]
{+skogshushållningslä-
r+} a n, brukar uppdelas i
skogsskötsel, skogsteknologi samt skogsin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
