Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Skrift
878
ändrat. Av de övriga europeiska
S. må nämnas de glagolitiska
och kyrilliska alfabeten (se
Glagolitiska alfabetet
och Slaviska språk),
runskriften (se Runor) och det
egenartade forniriska o g a m
-alfabetet (se Keltiska
språk sp. 733). Se även
Arabiska språket och
litteraturen sp. 565 och H e
-breiska språket. —
Utforskandet avS:s tidigaste
historia är en vetenskap av tämligen
sent datum. Först 1800-t :s
vetenskap har lyckats systematiskt
utforska de viktigaste främmande
systemen (hieroglyfer, kilskrift
m. m.). En del S. äro emellertid
ännu icke tolkade, t. ex. de kreten-
Italiensk humanistminuskelskrift.
1400-t.
siska hieroglyf erna (se E g e i s k
kultur sp. 722 f.). Grunden för
utforskandet av den europeiska
S. lades av Mabillon (se d. o. och
Paleografi). Numera äga vi
en ganska fullständig kännedom
om S:s utveckling från den
romerska tiden intill nyare tid. —
Den romerska S. är i sin
viktigaste form en s. k. m a j u’ s k el
-skrift (kapitä’l), d. v. s.
bokstäverna låta inordna sig
mellan ett system av två linjer liksom
våra nuvarande stora bokstäver.
Denna S. var klar och lättläst men
tämligen omständlig att skriva.
Av praktiska skäl utvecklades
därför så småningom ur denna en
S. med mjukare former, den s. k.
u n ci a’ Iskriften. Men även
denna S. var för fordrande för det
växande litterära och praktiska
Uncialskrift. 700-t.
behovet. Därför utbildades,
säkerligen inom Karl den stores
omgivning och under medverkan av
hans lärde vän Alkuin, en ny
form av S., den s. k. k a r o
-lin g iska min u’skel n,
en klar, lättläst, elegant
skrifttyp, som sedermera bibehöll
herraväldet i Europa flera sekler
framåt. Först i sammanhang med
den gotiska stilperiodens
inbrytande uppstår, ovisst var, en S.,
som ersätter den karolingiska.
Denna, vanl. benämnd den
gotiska skriften 1. populärt
munkstilen, uppträder i två
former: m i n u s k e 1, med
spetsiga, brutna former och
bokstäverna präntade, och k u r s i’ v,
med bokstäverna sammanskrivna
och formerna mera upplösta.
Denna S. är särskilt under sitt
senare utvecklingsskede ofta till
ytterlighet svårläst såväl på
grund av bokstävernas
oregelbundenhet som genom de ytterst
talrikt förekommande
förkortningarna. Som en reaktion mot den
gotiska S: s oklarhet uppstod på
1400-t. i Italien i samband med
humanismens utveckling och
delvis i anslutning till den
karolingiska S. den s. k. h u m a n i
st-rn i n u s k e 1 n. Denna, som
utmärker sig för stor klarhet,
kvarlever i den moderna a n
-ti’ kvastilen (latinsk
stil), under det frakt u’ren
Kursivskrift. 1600-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
