Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skummeslöv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Skuttunge—Skyddsglasögon
908
Skvattram.
nuv. äg.. Stora Kopparbergs
bergslags a. b. 1885. Omfattar 16
ramar m. m. med en årstillverkning
av c:a 35,000 standards. Med
sågverket äro kombinerade
cellulosafabriker och pappersbruk
(Härnäs; årlig tillverkning c: a 25,000
ton torr sulfit- och 24,000 ton torr
sulfatmassa) samt
sulfitsprit-och terpentinfabriker.
Arbetarantal 1,600.
Skuttunge, socken i Uppsala
1., bildar (framdeles jämte
Björk-linge) pastorat i Uppsala stift.
1,195 inv.
Skvadro’n (ital. squadrone, eg.
fyrkant), från 1600-t. beteckning
för en taktisk enhet till en början
vid både infanteriet och
kavalleriet, numera blott vid det senare.
S. räknar 150—120 ryttare,
indelade på 4—3 troppar. Därjämte
finnas kulspruteskvadroner. J fr
Kavalleri sp. 712 och
Kompani. — S k v a d r o n e’ r a,
skryta, skrävla.
Skvalbank, en å en kanalslänt
e. d. i jämnhöjd med vattenytan
anordnad vågrät avsats, som är
stensatt 1. beväxt med buskar som
skydd mot vågorna.
Skvallerkål, kirskål (se Aego
-podium).
Skvalthjul (av dialektalt
skvalta, stänka), se
Vattenhjul. — Sk valtkvarn, i
Sverige förr bruklig benämning
på smärre, vattendrivna kvarnar.
Skvattram, getpors, Le’dum
palu’stre (fam. Erica’ceae),
högväxt ris med smala, under
brunulliga blad och vita blommor i
yviga kvastar. S. har stark,
harts-artad lukt. Allmän i myrar över
hela Sverige. Blad av S. användes
fordom i likhet med pors (jfr
d. o.) till att sätta smak på mjöd
och öl. S. har även haft
användning i medicinen samt som medel
mot mal och ohyra.
Skvattramrost, se
Rostsvampar sp. 1365.
Skvätta, namn på buskskvätta
och stenskvätta.
Sky (fr. jus, spad), kött- 1.
fiskextrakt i form av gelé.
Användes vid tillredning av såser, till
garnering o. d.
Skyddande likhet, se
Mimi-c r y.
Skyddsdäck, se
Handels-f a r t y g sp. 403.
Skyddsferment 1.
skydds-enzym, enzym, som enl. mycket
omstridda undersökningar av E.
Abderhalden uppträda i blodet,
när i detta införes för blodet
främmande äggvita, och som
verka specifikt sönderdelande på
denna.
Skyddsglasögon. S. för
mekaniskt skydd (mot blåst, damm
m. m.) förses ofta med kappor för
att sluta intill ansiktet och göras
av tunna glasskivor, kittade med
celluloid e. d. för att skärvor ej
skola lossna, om S. spräckas;
även metallplattor med flera
springor 1. hål användas.
Sär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
