Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Skytterörelsen
920
Skytterörelsen, det av staten
understödda frivilliga
skyttevä-sendet, har till föregångare dels de
på 1820—30-t. bildade skjut- och
jägar förbund, vilkas verksamhet
huvudsaki. skulle avse jaktvård
men som i stor utsträckning
ägnade sig åt ren målskjutning,
dels målskjutningssällskap med
endast sportskjutning på sitt
program, av vilka de första
upp-stodo 1831—34, dels s. k.
skarpskytteföreningar, de äldsta från
1830-t., vilka på frivillig väg
arbetade på skjutskicklighetens
höjande i för svar sgagnande syfte.
Mera direkt härleder sig
skytte-väsendet från den på 1860-t. till
följd av den då tryckande
utrikespolitiska atmosfären och
Sveriges egen försvarsfrågas oklara
läge hastigt uppblomstrande
skarpskytterörelsen,
som avsåg bildandet av frivilliga
kårer till ortsförsvarets tjänst.
Under ledning av V. Rydberg, A.
Blanche, A. Sohlman m. fl.
sprid-de den sig hastigt över hela
landet, och 1867 räknade de lokala
skarpskytteföreningarna över
40,000 medl. Intresset mattades
dock snart, och medlemsantalet
sjönk till 12,000 1877. F. å.
ändrades villkoren för statsunderstöd,
som därefter skulle utgå även till
sådana skytteföreningar, som icke
bedrevo militära övningar. Skarp-:
skytteföreningarna ombildades 1.
upplöstes och i deras ställe trädde
skytteföreningar, vilka endast
ägnade sig åt målskjutning. —
Ny vind i seglen fick den sålunda
ombildade S. genom
”Centralstyrelsen för Sveriges frivilliga
skytteföreningar” (1889), vars
förslag till en riksorganisation
fastställdes 1893. 1903 ersattes
centralstyrelsen av
”Skytteför-bundens överstyrelse”, vars
ledamöter skulle utses av förbunden
vid resp, ordinarie förbundsmöten.
24 mars 1916 fastställde K. M:t
nya grundstadgar för S.,
varigenom bl. a. dess olika
sammanslutningar gå vos rättssubjektivitet.
Enl. dessa ännu gällande
grundstadgar är S:s uppgift ”att
befrämja skjut skickligheten bland
svenska folket, att utveckla och
höja dess fosterländska anda
samt att hos detsamma väcka och
underhålla ett levande intresse för
fäderneslandets försvar”. Lokala
skytteföreningar (kunna även
benämnas skyttegillen,
skyttesäll-skap, skytteklubbar,
skarpskytteföreningar e. d.) äro i regel
land-stormsområdesvis sammanförda
till skyttekretsar. Skytteförbund
omfatta i regel samtliga
skytteföreningar inom ett län. Då
Stockholm bildar ett eget, Älvsborgs
och Kalmar län äro uppdelade i
vardera två förbundsområden,
blir förbundens antal i hela riket
27. Närmast under K. M:t
utövar Skytteförbundens
överstyrelse ledningen av det frivilliga
skytteväsendet, och överstyrelsens
verkställande utskott handhar de
löpande göromålen.
Statsunderstödet ökades efter
organisationens genomförande för varje år
ända till 1922, då det utgjorde
1,376,000 kr. Därefter har det
nedskurits till 500,000 kr. Det
användes till administration, till
skyttepris vid förbundens och
föreningarnas
tävlingsskjutning-ar och vid riksskyttetävlingar,
till instruktörsarvoden inom
föreningarna, delvis till fri
ammunition samt till skjutbanors
ordnande. Anslutningen till det
frivilliga skytteväsendet nådde
under världskrigets första år sin
kulmen. Särskilt efter
nedskärningen av statsunderstödet har
tillslutningen för varje år
minskats ända till 1925 (jfr tabel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
