Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Skåne
932
Oppmannasjön i n.ö. Skåne.
rioderna, som varit de utan
jämförelse längsta, har S. varit land.
— De lösa jordlagren äro
kvartära (glaciala och
postglacia-la. Jfr Kvartärtiden). —
Växtvärld. S. faller nästan helt
inom det sydsvenska
lövskogsområdet. De naturliga skogarna
bestå huvudsaki. av bok samt
vanlig ek och vinterek jämte
andra lövträd. Gran finnes vild
blott i n.ö. S., tall även i övriga
delar; barrskog förekommer
dessutom planterad. Ljunghedar och
mossar finnas spec. i n. Floran
hyser många sydliga element
(t. ex. orkidéer, avenbok,
naver-lönn). Kulturen har starkt
ändrat den ursprungliga naturen.
Många sydländska arter kunna i
S. med fördel odlas (t. ex.
valnöts- och mullbärsträd). Bekanta
äro vid. de skånska pilalléerna
(av Sa’lix a’lba). — S. innesluter
Sveriges förnämsta
jordbruksområde. Det har även betydande
industri, bergsbruk (stenkol) och
fiske. — IS. ligga städerna
Malmö, Hälsingborg, Lund,
Landskrona, Kristianstad,
Trälle-borg, Ystad, Eslöv, Ängelholm,
Hässleholm, Simrishamn och
Skanör med Falsterbo. S. delas i
Malmöh. 1. och Kristianst. 1. samt
tillhör Lunds stift. — Om S:s
vapen se ill. till
Landskapsvapen sp. 199—200. — Historia.
S. befolkades under äldre
stenåldern. I och med åkerbrukets
införande under yngre stenåldern
finner man en bofast befolkning
över hela S. med en högt
utvecklad flintkultur. Att döma av
Jor-danes beboddes det på
folkvand-ringstiden av flera mindre
stammar. Vid vikingatidens början
synes det relativt tätt befolkade
S. ha utgjort en huvuddel av
det danska riket. Omkr. år 1000
började landet kristnas. Ett
biskopssäte upprättades under
1000-t:s senare hälft i Lund, som
sedan Knut den stores tid var
S: s medelpunkt; ett annat
biskopssäte i Dalby uppgick snart
i Lunds stift (se d. o.). De
lundensiska ärkebiskoparna voro S:s
mäktigaste män. Konungen
representerades i S. av en
”gäl-kare”. Landskapet hade sin
egen lag, Skånelagen (se
Landskapslagar sp. 196), som
var gällande i hela stiftet. Av
stor betydelse var det mycket
givande sillfisket i Öresund (jfr
Skanör med Falsterbo).
Emedan S. under det allmänna
förfallet i Danmark på 1320-t.
råkat tillfalla en holsteinsk greve
ss. pant och utsattes för svårt
förtryck, reste sig skåningarna 1332
och hyllade Magnus Eriksson av
Sverige ss. sin konung. S. blev för
en kort tid ett med Sverige och
Norge sidoordnat rike, som
emellertid redan 1360 återerövrades
av Valdemar Atterdag av
Danmark. Dennes nederlag i striden
mot hansestäderna medförde, att
dessa 1370—85 voro i besittning
av v. S. och därmed även av
inkomsterna av de rika sillfiskena.
Unionstidens svensk-danska krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
