Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skäppa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Skärjebåt—Skärpa
948
Fyrtömmade skärlångan. Längd 30—40
cm.
vik på T j örns v. kust. Betydande
fiske. 965 inv.
Skärjebåt, se Segelfartyg
sp. 345.
Skärkind. 1. Socken i
öster-götl. 1., bildar (framdeles jämte
Gistad) pastorat i Linköpings
stift. 1,515 inv. — 2. Härad i
Hammarkinds, Stegeborgs och
Skärkinds domsaga, östergötl. 1.,
omfattande socknarna Yxnerum,
ö. Ryd, Gårdeby, S. 1 och Gistad.
— 3. Kontrakt i Linköpings stift,
omfattande pastoraten Björsäter
och Yxnerum; S. 1; Gistad;
Gårdeby; ö. Ryd.
Skärkrona, se Varpning.
Skärlångor, Gaidropsa’rus, ett
släkte Torskfiskar. Kropp
långsträckt, främre ryggfenans
främsta fenstråle lång, övriga
mycket korta. Skäggtömmar
finnas. Fyrtömmade S.,
Gaid-ropsarus ci’mbrius, har brun
rygg, gråvit buk, blåsvarta
mun-och gälhålor. N. Atlanten;
Sveriges v., s. och s.ö. kuster. —
Femtömmade S.,
Gaidropsa-rus musteda, har vit munhåla.
Längd 20—30 cm. Sveriges
västkust.
Skärmaskin, en för vävnaders
över skärning (se
Apprete-r i n g) använd maskin, vars
huvuddelar utgöras av en med 6—
12 kantstående stålklingor
spiral-formigt omgiven roterande
cylinder och en med denna
samverkande, eggslipad linjal (kontrakniv).
Skärmblad, Skärmfjäll,
se Blomställning och
Gramineae.
Skärm verkan hos järn,
ihåliga järnkroppars egenskap att
hindra magnetiska kraftlinjer att
intränga inuti håligheten. S.
beror på materialets höga
permeabi-litet och utnyttjas i
pansargal-vanometrarna.
Skä’rmytsling (mlty.
scher-mutzel, av ital. scaramuccia,
urspr. av fhty. scerm, sköld), strid
mellan smärre häravdelningar,
patruller o. d.
Skärning, se Sektion.
Skärpa vid avbildning av ett
föremål innebär, att bilden av en
punkt av föremålet ej kan skiljas
från en verkligt punktformig
sådan, d. v. s. dess bild på
näthinnan faller inom ett
näthinne-element. Detta är fallet, om
diametern ej överstiger O,ooi av
be-traktningsavståndet. — Oskärpa
uppkommer på grund av fel i dét
avbildande systemet (se O b j e k
-t i v sp. 1207), oriktig inställning
(se fig.) 1. rörelse hos föremålet
(se nedan). Mattskivans plan
motsvaras i föremålsrymden av
in-ställningsplanet; bilden är
likformig med den projektion, man med
inträdespupillen som bas
erhåller därpå. Medan blott ett plan
fullt skarpt avbildas, finnes ett
visst avstånd åt båda sidor, inom
vilket spridningsytorna hålla sig
under den tillåtna storleken
(djupskärpeområdet). För
praktiskt bruk användas diagram,
t. ex. det svenska ”Skärpa eller
oskärpa”. — Rörliga föremål
avbildas efter samma princip
Skärpa. Avbildning med ett objektiv,
representerat av optiska axeln P2 P2’ samt
av inträdespupillen I.P. och
utträdes-pupillen IT.P. Punkterna P, P2 P3
avbildas i P/ P2’ P3’; inställningsplanet i
bildplanet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
