Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skörbjuggsört ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
961
Skörbjuggsört—Skördemaskin
962
efter kokning ett verksamt medel
mot S. (användes så under
världskriget). Jfr B a r 1 o w s
sjukdom.
Skörbjuggsört, Cochlea’ria
of-ficina’lis (fam. Cruci’ferae), ört
med köttiga blad (jordbladen
njurlika) och vita blommor, växer
liksom ett par närstående arter
på klippiga havsstränder i s.
Sverige. Cochlearia-arter ha av
gammalt använts som verksamt
medel mot skörbjugg.
Skörd, av jordbrukets och
trädgårdsskötselns alster, bör ske, då
dessa nått för sin användning
lämpligaste utveckling. S. av säd
sker därför, då näringstillförseln
till kärnan är avslutad, men av
hö då växterna befinna sig i full
blomning, emedan vid senare
tillväxt cellulosans fortgående
för-vedning minskar smältbarheten.
Potatis och rotfrukter, vilka
bibehålla full smältbarhet, skördas
vanl. först då kölden avstannar
deras tillväxt och hotar med
skada genom frysning. Detta gäller
även tobak och senmogen frukt,
vilkens mognad avslutas genom
eftermognad under förvaringen. I
övrigt skördas trädgårdsväxter,
när de nått största
smaklighet. — S. av hö (slåtter) och säd
skedde förr med lie 1. (säd) med
skära men sker numera mest
med maskin (se
Skördemaskin), varefter grödan
sammanföres genom räfsning (se Räfsa).
Även S. av potatis och rotfrukter
sker numera ofta med maskin. —
För att kunna förvaras utan
för-skämning torkas hö och säd före
inbärgningen, hö på slag och i
vålmar 1. på hässjor (se Hö),
säd genom skylning 1. på hässja
(se Kr åkning, Skylning,
H ä s s j a). Sedan säd och hö
blivit ”stacktorra”, inbärgas de
under tak i lador, på skullar och
31. — L e X. X. Tr. 23. 5. 27.
Arvika slåttermaskin.
logar 1. läggas i stackar (se
Stackning). Rotfrukter och
potatis, vilka äro ömtåliga för
frost, inläggas genast i källare 1.
stuka (se d. o.).
Skördeenhet. Skördemängd
angavs förr vanl. för spannmål och
potatis i k o r n t a 1 (se d. o.),
numera däremot i rymd- 1.
viktsenhet per arealenhet (betr, saftiga
skördeprodukter helst i
viktsmängd torrämne). För jämförelse
av hela skördemängder
uppskattas dessa i S., motsvarande den
för foderberäkningar använda
foderenheten (1 kg. kärna av säd,
av havre dock 1,2 kg., 1 kg.
klöver- 1. gräsfrö, 2 kg. hö, 3,5 kg.
baljväxthalm, 4 kg. vårsädeshalm,
5 kg. höstsädeshalm, 4 kg. potatis
1. sockerbetor, 10 kg.
foderrotfrukter 1. trädgårdsväxter, 12—15
kg. rotfruktsblast).
Skördemaskin. S. och s 1 ä t
-terma skiner bestå i
huvudsak av en skärapparat och en
stomme, innehållande växelhjul,
det hela uppburet av 1—2
transporthjul och smärre stödhjul samt
med anspänningsanordning för
dragare. Skärapparaten utgöres
av en genom utväxling från
kör-hjulaxeln fram och åter driven
knivstång med pånitade knivblad
och en orörlig fingerstång med
fingrar (skyddsklor), försedda
med skär, mot vilka knivbladen
verka saxformigt. Knivstången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
