Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slovaker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1011
Slutare
1012
Sluss. Längdsektion (över) och plan, a slusströskel, h portkammare, c portnisch,
d slussport, h vattendjup över slusströskel, ö.v.y. vattenyta ovanför och n.v.y.
nedanför slussen.
andra, mot portnischens vägg och
mot slusströsklar,
anordnade i bassängens botten.
Vattnet in- och utsläppes genom i
bassängens botten 1. i dess sidor
in-mynnande kanaler 1. ock genom
luckor i slussportarna. Vid äldre
S. manövreras portarna för
hand med hjälp av kugghjul och
kuggstång, vid nyare medelst
maskinkraft. För att. spara
vatten vid slussningen anordnas ofta
vid större S. s. k. s p ar s lu s
-s a r, bestående av vid sidan av
S. ovanför varandra anbragta
mindre kamrar, i vilka vattnet
vid S:s tömning från dess övre
del magasineras för att sedan vid
S:s fyllning användas för att
fylla dess nedre del. Med en S.
kan man övervinna en
höjdskillnad av upp till 10 m. Vid
större höjdskillnader använder
man schaktslussar, vilka
kännetecknas av att den del, som
ligger närmast utanför de nedre
slussportarna, är överbyggd till
sådan höjd, att fartyg kunna gå
därunder, 1. också, vilket är
vanligare, flera S. i rad, varvid
en s. k. slusstrappa
uppkommer. Bland i Sverige under
senare tid byggda S. märkas de
nya S. i Trollhätte kanal (se d.
o.), S. vid Skanstull i
Hammarbyleden (se d. o.) samt nya S. i
Södertälje kanal (se d. o.).
Slutare. 1. S., ank ar s lu
-tare, se Förankring och
Sträckankare. — 2.
Fotografisk S., anordning i
kameror, medelst vilken belysningen
tillföres och avstänges. Man
skiljer mellan objektivslutare, vanl.
byggda av lameller, placerade i
1. vid objektivet, samt ridåslutare,
där en med springa försedd
gardin rör sig så nära plåtens plan
som möjligt. S. framsläpper 1.
avstänger ej ögonblickligen hela
ljusknippet; dess effektivitet,
förhållandet mellan effektiv och
verklig arbetstid, är vanl. låg,
y3—1/2. Ridåslutare med springan
i plåtens plan skulle ha
effektiviteten 1, men detta är i allm. ej
fallet. Objektivslutare ge i regel
tids- samt ögonblicksexponering
från 1 till yi00 å 1/30() sek.,
ridåslutare från yi0 å 1/25 till yi0()O
sek. Dock är den totala
exponeringen, tiden, under vilken
springan passerar plåtens bredd,
ej kortare än omkr. yi0 sek., var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
