Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutljud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1019
Slädene—Slätt
1020
dar) 1. två kortare kälkar under
ett gemensamt överrede (k ä 1 k
-slädar). Arbets- 1. verkslädars
överrede är av olika slag för olika
ändamål: sidostakar för körning
av långt virke, skrinda för
fors-ling av stråfoder, skrov 1. rede
för gödselkörning, korg i kolryss
o. s. v. Om för timmerkörning
avsedda S. 1. kälkar se
Skogsavverkning. Om kappsläde
se d. o., om r i s s 1 a se ill. —
Tidigare brukade förnämare
personer ge sina S. en praktfull,
konstnärlig utfornming, i stil med
den för vagnar (jfr d. o.)
brukliga. — 2. Se Prisma.
Slädene, socken i Skarab. 1.,
jämte Levene, Sparlösa och Long
pastorat i Skara stift. 210 inv.
Slägga, tungt slagverktyg, fört
med en 1. två händer. S m i d e s
-släggor väga 2,1—7 kg. och
ha ena ändan plan (slag), den
andra mejselformad (pen).
Skaftet är av rakt, segt trä (ask
1. hickory). B or r släggor (jfr
Bergborrning) äro lika i
bägge ändar. —
Timmer-manssläggor, mokare, äro
koniskt tillspetsade i ena ändan.
Släggkastning, se K a s t.
Släktbok, skrift med
genealogiska och biografiska uppgifter
om en 1. flera släkter och deras
medlemmar. Periodiskt
utkommande S. kallas vanl.
släkt-kalender. Jfr
Adelsmatrikel och Genealogi.
Släkte, se Systematik.
Släktforskning, se
Genealogi.
Släktkalender, se
Släkt-b o k.
Släktsaga, se Isländsk
litteratur sp. 1543.
Släktskap, i eg. mening
detsamma som skyldskap (se d. o.) ;
i dagligt tal omfattande även
förbindelse genom s. k. svågerlag.
Slända (möjl. av ä. snalda, av
den indoeuropeiska roten sne,
spinna), se Spinning.
Sländor, namn på vissa
insekter, ss. dag-, klo-, natt-, sjö-,
stöv-och trollsländor samt vissa
nätvingar.
Slänt, en bankfyllnads- 1.
skärnings sidolutning. För att hindra
ras måste släntlutningen vara
mindre än den lutning,
jordmassan kommer att intaga vid
tippning. Vid vägbyggnad lägges S.
i lutningen 1 : 1,5. Användes
större lutning, måste S. stödjas.
Släp, socken i Hall. L, jämte
Vallda pastorat i Göteborgs stift.
1,480 inv.
Släpjakt, se
Jaktrid-ning.
Släplina, se Luftballong
sp. 803.
Släpmundering, s 1 ä p u n i
-for m, eg. sämre mundering att
av manskap användas till dagligt
bruk; numera ibland militär
daglig dräkt.
Släpp, se J a k t sp. 29.
Släppa, avsöndringsyta i en
bergart. Jfr Avsöndring och
K 1 y v b a r h e t.
Släpveck, se ö v e r
skjutningar.
Slätbaken, en av Östersjöns
större vikar. S. intränger i
Östergötland, begränsande Vikbolandet
mot s. C:a 20 km. lång och 2 km.
bred. I vikens innersta del
mynnar Göta kanal.
Slätlöpning, se
Kapplöpning sp. 543.
Slätprick, se U t p r i c k
-ning.
Slätriggat, detsamma som
slättoppat.
Slätt, större område med plan,
vanl. av sediment bestående yta.
Låglänt S. kallas lågslätt,
höglänt S. högslätt 1. platå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
