Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slättbo härad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1023
Slökorn—Smalbock
1024
ler, sedan ritningar, och slutligen
arbetas efter barnens egna
förslag. Under årens lopp har en
revidering av programpunkterna ägt
rum såtillvida, att
undervisningen rönt inverkan av
konstpedagogiska synpunkter och av
strävan att i ökad grad låta eleverna
själva söka sig fram i arbetet. —
Slöjdskolan på Nääs fick, särskilt
sedan statsanslag för manlig S.
beviljats 1877, snart efterföljare
i olika delar av landet. Jämte
Nääs (från 1874) var Karlstads
folkskoleseminarium den anstalt,
där slöjdlärare först utbildades
(från 1876). Undervisningen i
Karlstad leddes av dåv.
löjtnanten Claes Bratt (se d. o.). Från
1894 är S. obligatoriskt
läroämne vid seminarierna. 1905
beviljades statsanslag för S. vid de
allmänna läroverken. — Den
kvinnliga S., ”handarbetet”, som
länge haft plats i folkskolorna,
fick först 1896 statsunderstöd.
Den äldsta och allmännast
till-lämpade metoden är utarbetad av
Hulda Lundin (se d. o.), som
därvid följt ung. samma metoder,
som tillämpas inom den manliga
S. Ämnets praktiska uppgift är
dock mera betonad, och
klassundervisning tillämpas delvis. De
främsta anstalterna för
utbildning av lärarinnor i kvinnlig
slöjd äro Föreningen
Handarbetets vänners och Hulda Lundins
högre slöjdseminarium samt
Andrea Eneroths högre
handarbets-seminarium, båda i Sthlm, samt
Maria Nordenfelts högre
handar-betslärarinneseminarium i
Göteborg. — Om konstslöjd se Kon st
-hantverk.
Slökorn, s 1 ö s ä d, omatade 1.
svagt matade sädeskorn, innehålla
mindre näring än fullmatad säd
och frånskiljas vid rensning av
den tröskade spannmålen. S.
or
sakas av slökornflugans och
slö-kornflyets larver. Kreatursfoder.
Slökornfluga, se F r i t f 1 u
-g or.
Slökornfly, se Nattflyn.
Slör (trol. med grundbet.
”något släpande”). Sjöv. Vind, som
kommer in från sidan akterligare
än tvärs. — Zool. Se H ö n s
-fåglar.
Slösäd, se S 1 ö k o r n.
Slöta, socken i Skarab. 1.,
jämte Karleby, Åsle, Mularp och
Tiarp pastorat i Skara stift.
1,090 inv.
S. M., se Mästerskap.
s. m., förk. för samma månad.
Sm, kemiskt tecken för en atom
samarium.
Smaalandsfarvandet [-[små’-lannsfarva’nnedh],-] {+[små’-
lannsfarva’nnedh],+} se Själland.
Smaalenene [små’-], se
öst-f old.
Smack (holl. smak), se
Segelfartyg sp. 349.
Smaklökar, se Smaksinne.
Smaksinne. Smakorganet
ut-göres av knoppformade samlingar
epitel- och sinnesceller (s m a k
-lökar) i munslemhinnan,
hu-vudsakl. på bakre delen av
tungans övre yta, ett stycke under
slemhinneepitelets yta. Detta
genomborras av fina kanaler, som
utgöra direkta förbindelser mellan
munhåla och smaklökar. — Om
smaknerver se Hjärnnerver.
— Fysiol. S. förmedlar normalt
förnimmelser, som utlösas av i
saliven lösta ämnen. De fyra
grundförnimmelserna (sött, surt,
salt, beskt) motsvaras av skilda
nervändar i olika smaklökar. I
dagligt tal menas med ett ämnes
smak totalintrycket från
smak-och luktsinnen.
Smalben, se
Extremiteter sp. 1333 och Lägg.
Smalbock, se
Långhor-n i n g a r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
