Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snow-boots ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Snyltgäst—Snäckor
1080
Räven på besök hos hägern. Målning av Frans Snyders. (Nat. mus.)
n a, Psi’thyrus, likna humlor och
parasitera hos dylika.
Snyltgäst, parasit (se d. o.).
Snylthumlor, se S n y 11 b i n.
Snyltrot, arter av släktet
Oro-ba’nche (fam. Scrophularia’ceae),
gul- 1. brunaktiga, fjälliga
parasiter med blommor i ax. Några
förekomma i s. Sverige sällsynt
på rötter av timjan, arter av
Gen-taure’a, Ci’rsium m. fl.
Snytbagge, Eylo’bius abi’etis,
en allmän art V i v 1 a r. Svart
med två gula prickar på
halsskölden och gula, tämligen
otydliga tvärband på bakvingarna.
Längd 9—14 mm. Skadedjur, som
avgnager barken på unga
barrträd. Larverna leva i
trädstubbar 1. barrträdsrötter.
Snyten, station i Karbennings
skn, Västmanl. 1., vid statsbanan
Krylbo—Mjölby och Stockholm
—Västerås—Bergslagens
järnvägar (linjen
Ängelsberg—Kärrgruvan).
Snårestad, socken i Malmöh.
1., jämte Balkåkra och Skårby
pastorat i Lunds stift. 690 inv.
— S:s gamla kyrka, nu ödekyrka,
har intressanta målningar,
daterade 1347, efter vilka en hel grupp
stilistiskt befryndade unggotiska
skånska målningar uppkallats.
Snäcka. Anat. Se
Hörselorgan. — Mus. Den vanl.
snäck-formigt böjda överdelen på
stråkinstrument, i vilken
stämskruvarna anbringats. — Tekn. Se
Skruvväxel. — Zool. Se
Snäckor.
Snäckbank, Snäckgrus, se
Skalbank.
Snäckgyttja, gyttja,
innehållande skal av sötvattenssnäckor.
Snäckhjul, se Skruvväxel.
Snäckmärgel, se Skalbank.
Snäckor, Gastro’poda, en ordn.
Blötdjur (se d. o.) med ett,
i regel spiralvridet skal, som
omsluter den uppskjutande,
spiralvridna, flertalet inälvor
innehållande inälvssäcken. I
skalet kan snäckan vanl. indra hela
kroppen, varvid skalmynningen
stundom slutes av ett baktill på
den i regel sullika fotens
översida fastvuxet lock. Vissa S. ha
en rörformig förlängning, s i
-f o’ n, från den del av
manteln, som begränsar
mantelhålans mynning. Skalet är hos
flertalet S. högervridet, d. v. s.
då man håller skalet med spetsen
uppåt och öppningen emot sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
