Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snäckväxel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083
Snärja—Snö
1084
Snäppor, Rödbena. Längd 27—29 cm.
lito’reus, har i sommardräkt vit
buk och bakrygg, är f. ö. gråvit,
mörkfläckig. Längd 34—37 cm.
Häckar i n. Sverige. Ägg 4,
grågula, mörkfläckiga. — G r ö n
-benan, Totanus glare’ola, har
mörkbrun, vitfläckig rygg och
gulgröna ben. Längd 21—23 cm.
Häckar här och var i Sverige.
Ägg 4, ljust olivgröna, brun- 1.
gråfläckiga. — Hos r ö d b e n a n,
Totanus totanus, har stjärten
svarta och vita tvärband. Benen
röda. Häckar vid havet och
insjöar här och var i Sverige. Ägg
4, grågula, mörkfläckiga. —
Skogssnäppan, Totanus
o’chropus, är ovan mörkbrun,
vit-prickig, under vit. Stjärten har
3—4 svarta band. Längd 24—25
cm. Häckar i skogstrakter i
större delen av Sverige. Ägg 4, vanl.
gråvita, brunfläckiga. —
Fridlysta. — Till S. höra bl. a. även
brushane, drillsnäppsläktet,
sim-snäppor, småsnäppor och spovar.
Snärja, se C u s c u t a.
Snärj gräs, s n ä r j m å r a, se
G a 1 i u m.
Snärj vävnad, en numera som
hemslöjd utdöd teknik, som
använts t. ex. i bonaden från Skog
(se d. o.). Mönstergarnet snärjes
mot tvåskaftsbotten på ett sätt,
som liknar stjälkstygn.
Snärp, se G r a m i n e a e.
Snärpor, se Hagel.
Snö, nederbörd i form av
iskristaller. Då fuktig luft
stiger uppåt i atmosfären,
utvidgas den och avkyles
härunder starkt, varvid
vattenångan faller ut som fina droppar
1. ev. iskristaller. Efter
samman-flytning falla dropparna till
jordytan ss. underkylt regn, vilket
vid beröring med jordytan
glaserar denna med i s b a r k. Egentlig
S. (snöflingor) bildas av
iskristaller med sammansatt
form, där de olika kristallerna
bilda 60° vinkel med varandra.
Endast i polartrakterna, varest
luftfuktigheten är ringa,
uppträder S. ss. i s n å 1 a r. Om
snöflingorna på vägen nedåt passera
ett varmare luftlager, smälta
deras yttre delar, och t r i n d
-snö uppkommer. — S. faller i
tempererade trakter huvudsaki.
under vintern. Endast på större
höjd över havet faller S. i varma
trakter. Den höjd i bergstrakter,
ovan vilken snöfall året om äger
rum, kallas snögränsen.
Denna ligger i olika trakter av jorden
olika högt och sänker sig starkt
från ekvatorn mot polerna. I
ekvatorialtrakternas högfjäll är
den i regel rätt skarpt markerad,
men ju mer man nalkas polen,
desto svårare blir den att exakt
fastställa. Dess höjd växlar med
temperaturen och med
neder-bördsmängden. Under det den på
Norges nederbördsrika västkust
ligger c:a 700 m. ö. h., stiger den
i det inre landet till över 1,000 m.
I Alperna ligger den omkr. 2,700
m. och i de tropiska snöfjällen
4,000—5,000 m. ö. h. — Mängden
av fallen S. uppmätes som
nederbörd i allm. (se Nederbörd)
och beräknas som vatten. S. har
högst olika vattenvärde under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
