Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snöstorp ... - Social-Demokraten - Socialdemokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1091
Sociala rådet—Socialdemokrati
1092
Facsimile ur Social-Demokraten.
levnadskostnads- och
livsmedelsprisförhållanden m. m.
Sociala rådet, se
Socialstyrelsen.
Socialattaché, titel för sådana
attachéer, vilka ha till uppgift att
biträda beskickningarna i
socialpolitiska angelägenheter o. d.
Vissa S. ha titeln socialråd.
Social-Demokraten. 1. Daglig
tidning i Sthlm. S. grundades
1885 med A. Palm som
huvudredaktör. Denne efterträddes av
Hj. Branting, som skapade
tidningens ledande ställning inom
den svenska socialismen
(huvudredaktör 1886—92, 1896—1908,
1910—17). Mellan Brantings
chefsperioder leddes S. av C. N.
Carleson (1892—96 och 1908—
10) och G. Magnusson (1910—
11), den senare dessutom
medre-daktör 1908—-10 och 1911—12.
Huvudredaktörer efter 1917 ha
varit först P. A. Hansson och
därpå G. Möller (den förre 1917—
20, 1920—21 och okt. 1924, den
senare 1920 och 1921—23, båda
tills. 1923—24) samt från 1924 A.
Engberg (med G. Björklund som
andre redaktör). — 2. Danska
socialdemokratins huvudorgan, i
Köpenhamn, grundad 1874. •— 3.
Socialdemokraten,
tidning i Oslo 1886—1923, den
norska arbetarvärldens
huvudorgan. S. blev 1923 kommunistorgan
och omdöptes till Ar b e i d er
-bladet, varemot namnet Den
nye Socialdemokraten
antogs av tidningen A r b e i d
er-p o 1 i t i k k e n.
Socialdemokrati, en form av
arbetarrörelsen (se d. o.),
uppburen av de politiska partier, som
teoretiskt omfatta socialistisk
åskådning och i sin praktiska
verksamhet företräda
socialpolitisk reformsträvan. Termen S.
kom först till användning som
partinamn i Tyskland 1869 och
har sedan upptagits i de flesta
länder. De socialdemokratiska
partierna gå i de länder, där
socialismen och arbetarrörelsen pä
den av Marx och Engels lagda
grundvalen av gammalt haft
insteg, i allm. tillbaka till
1870-och 1880-t. Nära förbunden med
de fackliga och i vissa länder även
med de kooperativa
organisationerna (se Fackföreningar
och Kooperation), har S.
sedan länge och särskilt efter
världskriget 1914—18 intagit en
förgrundsplats i ett flertal staters
politik. Dess teoretiska mål,
socialismens förverkligande, har
skjutits undan till förmån för
praktisk reformpolitik, ref or mi’sm.
Ett stort steg i denna riktning
var accepterandet av den på sina
håll livligt bekämpade
ministersocialismen, d. v. s.
socialdemokratisk medverkan till
regeringsbildning inom det ”borgerliga”
samhället. Numera ser S. sin
främsta uppgift i att utveckla de
tendenser inom samhället, som
kunna innebära en successiv
stegring av arbetarklassens och
samhällsorganens betydelse betr,
olika sidor av ekonomiskt liv.
Politisk och industriell demokrati
utgör kärnan i S: s nutida
aktionsprogram. Ett väsentligt drag
hos S. är även dess
internationella karaktär. Kraftiga
strävanden att åvägabringa
samar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
