Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sockertoppskål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1137
Sockertoppskål—Sodaört
1138
tion. Bland olika sorter,
tillhörande raffinad, märkas m e 1 i’ s,
f a r i’ n och kristallsocker.
Vanl. måste dock det genom
däck-ningen renade sockret ytterligare
raffineras genom upplösning i
vatten, kalktillsats och saturering
samt pressning i filtrerpressar.
Saften avfärgas därefter
fullständigt genom att passera höga, med
benkol fyllda, uppvärmda
järncylindrar, varefter den inkokas
till en fyllmassa med endast c:a
10 % vatten och centrifugeras.
Baffinadsockret formas på olika
sätt till toppsocker,
bitsocker etc. Sirapen inkokas
och ger då olika kvaliteter, ss.
krossocker, pilé och
pudersocker. Slutligen
er-hålles en melass, ur vilken något
mera socker ej vidare kan
erhållas. — I Sverige finnas 21
råsockerfabriker, 3 saftstationer (i
vilka betsaften uttages ur betorna
för att sedan vidare behandlas vid
en fullständig fabrik) och 5
raffinaderier. Fabrikerna ägas av två
stora bolag, Svenska sockerfabriks
a. b. och Mellersta Sveriges
sockerfabriks a. b. (se dessa ord).
1925 tillverkades 135,300 ton
råsocker och 144,600 raffinad.
Importen var s. å. 8,800, resp. 35,600
ton; exporten var obetydlig.
Sockertoppskål, se B r a s
-s i c a.
Sockeräpple, se A n o n a.
Socknare, se S o k n a r e.
Soda, natr iumkar bonat, Na2CO3,
är ett av de tidigast kända
salter-na. Förekommer i naturen i vissa
sjöar i Egypten och Amerika samt
bildas vid förbränning av en del
strand- och saltstäppväxter.
Numera användas två metoder för
framställning av S., nämligen
Leblancs metod och a m
-mo’niaksodametoden.
Den förstnämnda utarbetades av
fransmannen Nicolas Leblanc
under franska revolutionen men
upptogs i industriell skala först
senare i England (se Mus pr att).
Utgångsmaterial är koksalt, som
behandlas med svavelsyra, varvid
man erhåller natriumsulfat och
saltsyra. Sulfatet upphettas med
kol och kalksten och
reduceras därvid av kolet till
natrium-sulfid. Denna omsätter sig sedan
med kolsyran i kalkstenen under
bildning av S. Härvid bildas även
kalciumsulfid, som kan utnyttjas
för återvinnande av svavlet (se
även N i c k e 1 sp. 804). Mera
ekonomiskt lönande är den andra
metoden, som fått sin nuv. form
av belgaren Solvay. En
koncentrerad koksaltlösning försättes
med ammoniak och kolsyra.
Härvid bildas surt
ammoniumkarbo-nat, som med natriumkloriden
omsätter sig till ammoniumklorid
och surt natriumkarbonat, vilket
utfaller, torkas och glödgas,
varvid det under avgivande av
kolsyra och vatten övergår till S.
Kolsyran kan ånyo användas.
Ur ammoniumkloriden kan
ammoniak regenereras. S. kan vara
vattenhaltig, Na.C03 -j- 10H2O,
och kristalliserar då i stora
pris-mer 1. vattenfri (kalcinerad). S.,
som i vattenlösning reagerar
alkaliskt, användes för
framställning av glas och natriumhydroxid,
för rengöring, m. m.
Sodali’t, ett till leucitgruppen
hörande mineral med reguljär
kristallform och
sammansättningen 2NaCl,3NaAlSiO2. Förekommer
i kvartsfria eruptivbergarter
(sye-nit och trakyt).
Sodavatten, läskedryck,
bestående av en kolsyrad lösning av
natriumbikarbonat samt något
kalciumklorid och koksalt.
Sodaört, Sa’lsola ka’li (fam.
Chenopodia’ceae), ört med torn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
