Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solflätan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Solidaritet—Sollefteå
1168
Solidarite’t, se Solidaris k.
So’li De’o glo’ria, lat., åt Gud
allena äran.
Solid figur. Geom. Detsamma
som kropp.
Solidifikatio’nsprincipen (av
lat. so’lidus, fast, och fa’cere,
göra), princip inom
hydrostati-ken, som säger, att, om en del av
en vätska i jämvikt stelnade till
en fast kropp med samma form
och täthet, jämvikten ej skulle
rubbas. Av S. följa bl. a.
Arki-medes’ princip och hydrostatiska
paradoxen (se Bottentryck).
Solidite’t, se Solid.
Soliditetsupplysning, av
köpmannaföreningar, advokatfirmor
1. särskilda för ändamålet
bildade företag
(soliditetsupp-lysningsbyråer) lämnade
uppgifter om en firmas 1.
privatpersons ekonomiska ställning,
kreditvärdighet o. d.
So’lidus, plur. s o’ 1 i d i (lat.,
eg. hel, gedigen), romerskt
guldmynt om 4,55 gr. S. infördes 330
e. Kr. i st. f. det äldre, då
försämrade guldmyntet qu’reus om
25 dena’rer (8—9 gr.). På grund
av sin värdebeständighet voro S.
gångbara långt fram i
medeltiden (se Mynt sp. 426). De
eftertraktades av germanerna, och i
nordiska myntfynd ha hundratals
S. påträffats. På sina håll blev S.
under medeltiden beteckning på
lägre mynt (jfr Sou). Det var
även latinskt namn på örtug.
Solid vinkel, rymdvinkel.
Solifluktio’n (av lat. so’lum,
jord, och flu’ere, flyta), se
Jord-flytning.
Solima’n, tre turkiska sultaner.
Se Turkiet.
Solima’nbergen, annan form
för Suleimanbergen.
Solingen [Så’-], stad i
Rhen-provinsen, Preussen, vid Wupper,
s.v. om Élberfeld-Barmen. Järn-
och stålindustri med berömd
tillverkning av knivar o. a.
eggverktyg. 50,000 inv. — S. var på
1500-och 1600-t. en av Tysklands
förnämsta klingtillverkningsorter.
Sol invi’ctus, se S o 1 d y r
-kan.
Solipsi’sm (av lat. so’lus,
ensam, och i’pse, jag själv), se
Egoism.
Soli’st, se Solo.
Solitä’r (fr. solitaire, ensam).
1. Som lever ensam, ej
samhällsbildande. — 2. Större, ensamt
infattad diamant. — 3. Se D i d i
-dae. — 4. Buske 1. småträd
(solitärträd), tuktat i pyramid- 1.
klotform etc. 1. med låg stam.
Solitära bin, en grupp B i n
(se d. o.), hos vilka varje hona
ensam bygger boet och uppföder
larverna. Väggbina,
Antho’-phora, likna små humlor och
bygga bon i trädstubbar 1. i jorden.
Sandbina, Andre’na, bygga
underjordiska bon på sandiga
ställen. Slembina, Colle’tes,
använda ett stelnande sekret vid
bobyggandet.
Tapetserar-b i n a, Megacki’le, använda
bladbitar som bomaterial.
Solkungen, se Ludvig sp.
793.
Solkurvor, utböjningar, som
kunna uppkomma å
järnvägsskenor, om avståndet mellan
rälsändarna är för litet för att
tilllåta rälernas fria utvidgning vid
temperaturstegring.
Sollefteå. 1- Stad i
Väster-norrl. L, naturskönt belägen på
Ångermanälvens h. strand. 2,660
inv. — Bebyggelsen är
koncentrerad kring den med älven
parallella huvudgatan. Länslasarett
och kommunal mellanskola.
Förläggningsort för Västernorrlands
regemente och Norrlands
träng-kår. Handeln är huvudnäring.
Industrin sysselsatte 1924 vid 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
