Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1175
Solsicka—Solur
1176
verklig 1. skenbar grumling av
luften, som gör, att avlägsna
föremål synas endast svagt som
genom en blågrå dimslöja och
t. o. m. alldeles försvinna. S. kan
orsakas av fina stoft- 1.
rökpartiklar från skogseldar e. d. (”torr
dimma”) 1. uppkomma genom
ljusets brytning i heterogena
luftlager, torra, fuktiga, varma, kalla.
Det härvid reflekterade ljuset,
som på mångfaldigt sätt sprides,
böjes och brytes, är polariserat,
och olägenheten med S. kan då
undvikas, om framför ögat 1.
kikaren hålles ett nicolprisma (se
d. o.).
Solsicka, gullkrage (se C h r y
-s an themum).
Solskifte, se S k i f t e a v
jord.
Solsprängning, torr
förvitt-ring (se Förvittring).
Solsten, se Fältspat.
Solsting, se I n s o 1 a t i on.
Solstftier (lat. solsti’tia, av
sol, sol, och sfstere, stå), de
tidpunkter på året, då solen
(från en observationsort på n.
halvklotet) uppnår sitt största
nordliga
(sommarsolståndet, omkr. 22 juni) och största
sydliga
(vintersolståndet, omkr. 22 dec.) avstånd från
himmelsekvatorn. De punkter på
ekliptikan, där solen vid dessa
tillfällen befinner sig, kallas S. 1.
solståndspunkter.
Solstånd, se Solstitier.
Solsystemet, det av
gravitationen sammanhållna komplex av
himlakroppar, som består av
solen, de åtta större planeterna
med deras satelliter,
småplaneterna 1. asteroiderna samt kometer,
meteorer och stjärnfallssvärmar.
Till S. hör även zodiakalljuset. —
Med undantag för Neptunus bilda
de större planeternas relativa
avstånd från solen en serie (B o d e s
lag), vars termer äro 4 3 n
(n = 0, 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64, 128).
Sammanställas dessa serievärden
och de verkliga avstånden
(Jordens avstånd = 10), får man
följande: Serie- Verkligt
n värde, avstånd.
Merkurius ........ 0 4 4
Venus ................ 17 7
Jorden ........... 2 10 10
Mars ............. 4 16 15
Asteroiderna ..... 8 28 15—53
Jupiter ......... 16 52 52
Saturnus ........ 32 100 95
Uranus .......... 64 196 192
Neptunus ....... 128 388 301
Den verkliga innebörden av denna
lagbundenhet har hittills icke
utrönts. — Ur stjärnornas
egenrörelser och radialhastigheter har
man beräknat läget av den punkt,
mot vilken S. rör sig (se A p e x),
och hastigheten hos denna rörelse
(ung. 20 km. i sek.). — Sannolikt
är, att S. liknande komplex av
himlakroppar finnas
annorstädes inom Vintergatan, men
tuberna äro otillräckliga för att
klargöra, om så verkligen är fallet.
— Jfr Copernicus, Kep ■
ler, Planeter.
Soltid, den tid, som mätes
genom solens skenbara dagliga
omlopp. Jfr Dygn och Middag.
Då S. är olika för olika
meridianer, har man i de flesta länder
infört en för hela landet
gemensam borgerlig tid, i Sverige (sedan
1900) medeleuropeisk tid, d. v. s.
medelsoltiden för den meridian,
som ligger på 1 tim. ö. longitud
från Greenwichs meridian. Jfr
Tid och Tidsekvation.
Solur, solvisare, apparat
för tidsbestämning med hjälp av
skuggan från en solbelyst stav,
parallell med världsaxeln. Får
stavens skugga falla på en yta,
vinkelrät mot staven och sålunda
parallell med ekvatorns plan
(e k v a t o r i a’l u r), 1. på en
staven omgivande ring, vars axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
