Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1211
Spanien
1212
mellan befolkningen i S:s olika
delar mycket stora, såväl
språkligt som betr, utseende, karaktär
o. d. — Spanska högslätten är
betydligt glesare befolkad än de
omgivande rand- och
kustlandskapen. De största städerna
äro Madrid (huvudstad),
Barcelona, Valencia, Sevilla, Malaga,
Zaragoza, Murcia, Bilbao,
Granada och Cartagena. —
Näringar. Huvudnäring är
jordbruket, vilket dock ej står lika högt
som i övriga Väst-Europa.
Karaktäristisk är dess mångfald av
skilda produkter. Odlingen av
spannmål är utbredd över hela S.
men är spec. kännetecknande för
nordkusten och Galicien, som även
ha stor fruktodling, samt för
högslätten. I Andalusien och
Katalonien produceras bl. a. oliv.
Vinrankan växer över hela S. men
främst vid Medelhavskusten, där
dessutom sydfrukter, ris,
dadelpalm, sockerrör m. m. odlas;
beträffande apelsinproduktion
överträffar prov. Valencia varje annat
område i Europa. I s.ö. S. växer
espartogräs. Av betydelse äro
boskapsskötsel, fiske (sardiner) och
skogsbruk (korkek i Katalonien
och nedre Andalusien). S. är ett
av Europas malmrikaste länder,
och bergsbruket, som till stor del
bedrives med utländskt kapital,
är högst betydande. I baskiska
provinserna brytes järnmalm
(Bilbao är jämte Narvik Europas
största exporthamn för
järnmalm). Av kopparhaltig svavelkis
är brytningen (Rio Tinto) den
Folkmängd.
År 1787 1860 1900 1920 1925
Mill Inv....... 10,4 15,7 18,6 21,s 22,x
Jordens beskaffenhet.
Åker och trädgård ............ 39,4 %
Ständig äng ............. 40,3 %
Skogsmark ...................... 9,7 %
Annan mark och vatten ... 10,e %
Den odlade jordens användning och
avkastning.
Areal. Skörd.
(kvkm.) (1,000-t.
ton)
Vete (1925) ......... 43,392 4,425
Korn (1925) ......... 17,862 2,154
Råg (1925) ........... 7,471 759
Havre (1925) ......... 7,278 631
Majs (1925) .......... 4,736 717
Ris (1925) ............. 487 306
Potatis (1924) ....... 3,151 2,429
Sockerbetor (1926) ... 723 1,852
Olivolja (1925) ..... 16,790 328
Vin (1925) .......... 13,530 26.6981
Johannesbröd (1922) 1,920 —
Mandlar (1922) ......... 870 73
Apelsiner (1922)........ 470 818
Kastanjer (1922) ... 390 158
Fikon (1922) ........... 370 139
1 1,000-tal hl.
Kreatursstock 1925 (1,OOO-tal djur).
Hästar ............................ 698
Mulor, mulåsnor och åsnor ....... 2,364
Nötkreatur ...................... 3,794
Svin ............................ 5,267
Får ............................ 20,067
Getter .......................... 4,749
Bergsbrukets avkastning.
1914 1924
Stenkol (1,OOO-tal ton) ... 4,133 6,128
Brunkol ,, ... 291 412
Järnmalm ,, ... 6,820 4,613
Kopparmalm inkl, koppar-
haltig svavelkis (1,OOO-tal
ton) .................... 1,503 1,899
Svavelkis, ej kopparhaltig
(1,OOO-tal ton) .............. 985 597
Svavel (1,OOO-tal ton) ........ 8 19
Zinkmalm ,, 114 117
Bly ,, 144 142
Silver (ton) ................ 135 90
Kvicksilver (ton) .......... 953 898
Koksalt (1,OOO-tal ton).... 928 968
Handelsomsättning. (Mill. pesetas.)
Ar 1894 1904 1914 1924 1925
Import 805 955 1,111 2,947 2,250
Export 673 957 943 1,791 1,581
Viktigaste importvaror 1925.
(Mill. pesetas.)
Maskiner, apparater och fordon 306,2
Kemiska artiklar, mest
konstgödsel och oljehaltiga frön .... 251,7
Bomull ......................... 205,5
Tobak ........................... 172,e
Metaller och metallvaror ........ 172,8
Spannmål och mjöl ............... 167,2
Virke ........................... 146,4
Stenkol ......................... 89,4
Mineraloljor .................... 88,9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
