Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spektralapparater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1275
Spektralfärger
1276
Spektrograf anbragt på astronomisk
re-fraktor.
med teleskop, då spalten
injuste-ras i objektivets 1. spegelns
brännpunkt. Dessa använda ofta
kraftig dispersion (flera prismor efter
varandra). Stjärnspektra kunna
breddas med hjälp av en
cylinderlins. Ordnar man
astrospektro-skopet som monokromator med
utträdesspalt och låter t. ex.
solbilden glida över
kollimatorspal-ten, medan en plåt föres förbi
ut-trädesspalten, erhåller man solen
avbildad i en viss våglängds ljus
och därmed fördelningen av
motsvarande grundämne på solytan
(spektroheliograf). M i’ k r o
-spektroskop äro små
spekt-roskop, vilka som ett okular
anbringas på större mikroskop.
— En spektrometer är i allm.
ljussvagare men har fint
arbetad spalt och stora brännvidder
samt noggrant delade cirklar, på
vilka prismats och observations
-tubens inställningar avläsas. — I
spektrografer för ultrarött
användas stensaltprismor 1. gitter och
energimätning med termoelement
e. d.; för det synliga området samt
angränsande delar glasprismor
och gitter av olika typer samt
kamera. För ultraviolett
an
vändes ofta kvarts- 1.
flusspat-optik (se Spektrum).
Dispersion och ljusstyrka växla i hög
grad, från små handapparater
med några cm. långt spektrum
till de största konkavgittren med
6 m: s radie och meterlånga
spektra. För enkla försök kan ett
handspektroskop sättas framför
en på oändligt inställd kamera.
För absoluta
våglängdsbestäm-ningar användas helst egentliga
interferensmetoder. — För
fotometriska mätningar i spektrum
användas dubbelspalter 1. dubbla
kollimatorer, i vilka
ljusintensiteten kan ändras; man ser då
spektra över 1. i varandra och
inställer på likhet. Än lättare är
fotografisk upptagning och
svärt-ningarnas mätning med hjälp
av en å plåten kopierad gråkil
(se Sensitometri). Samma
typer användas då för olika
spekt-ralområden, som förut beskrivits.
SpektraTfärger (jfr
Spektrum) äro uttryck för den
fysiologiska verkan, som ljus av
olika våglängder utövar på
näthinnans f ärguppf attande organ;
dessa äro känsliga för ett
utsträckt våglängdsområde, varför
även homogent ljus mer 1. mindre
påverkar dem alla. Jfr öga.
Det finns en oändlig mängd S.,
som bilda en kontinuerlig följd,
men man har förr, väl på natur
-filosofisk grund (jfr Färg och
Färgsinne) talat om sju S.
(Newton m. fl.). Med färgfiltra
kan man avgränsa större
spekt-ralområden; vill man begränsa
dem starkare, uppkommer i regel
en större allmän absorption
(svarthalt i färgen). Vid reflexion
från färgade ytor (det i naturen
vanligaste fallet) får man även
en ren ytreflex av vitt ljus från
materialet. Det utsträckta
spekt-ralområde, som i båda fallen
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
