Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sperlingsholm ... - Spetsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Spermatozoider—Spetsar
1292
Keticellabroderi med knypplad
Genua-spets.
Spermatozoi’der, hanliga
fort-plantningskroppar hos många
växter, likna till sin byggnad
spermatozoerna hos djuren. S.
bestå huvudsakl. av en cellkärna och
äro försedda med en 1. flera
ci-lier, varmed de kunna simma. S.
äro vanliga hos kryptogamer och
bildas även i pollenslangarna hos
vissa gymnospermer (fam.
Cyca-da’ceae samt GVnkgo) men saknas
hos övriga fanerogamer. Jfr B e
-f r u k t n i n g.
Spe’rmie (av grek. spe’rma,
säd), se Könsceller.
Spets. T tangent.
Spes (lat., hopp), i antikens
Rom hoppets gudinna, avbildas
ofta med blomma i handen.
Spe’ssart, bergsområde i n.v.
Bayern, på gränsen mot Hessen.
Högsta punkt 615 m. ö. h.
Spessarti’n, se
Granatmineral.
Spets. 1. Se H er al di k sp.
660. — 2. Se H u n d sp. 997 f. —
3. Punkt på en kurva, där två
grenar sammanträffa från samma
håll och med gemensam tangent.
■—■ 4. Se Kon och Pyramid.
Spetsar, genombrutet arbete,
utfört av trådar, som på olika
sätt äro sammanfogade.
Benämningen S. stammar från
1500-t:s slut och syftar på
spetsens första förekomst som
uddig kantavslutning på tyg. —
S. utföras i flera tekniker.
Viktigast äro de sydda och de
knypplade S.
Sömnadstekni-ken är den arbetssammaste men
också den, som i förening med en
fulländad mönsterteckning kan
nå den högsta konstnärlighet.
Man arbetar stygn för stygn på
en stomme av trådar, som äro
fästade på ett tämligen styvt
underlag (av pergament 1. papper),
på vilket mönstret i regel är
uppritat. Ang. knypplingse d. o.
— Materialet är företrädesvis
vitt linne, men därjämte
förekomma, i synnerhet för
knypplade S., guld, silver och silke,
såväl naturfärgat som kulört. På
senare tid har tyvärr den mindre
värdefulla bomullstråden
alltmera kommit i bruk. — Den
europeiska spetskonstens utveckling
står i nära samband med
dräktskicket (jfr Klädedräkt).
På 1500-t. och 1600-t.
spetspryddes de till dräkten, i
synnerhet till den svarta, s. k.
”spanska”, hörande kragarna och
manschetterna. Med införande av al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
