Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spetsbergen - Spetsborgare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1303
Spetsborgare—Spetälska
1304
dare, ryssar och engelsmän varit
verksamma på s. sidan om
Isfjorden, där bl. a. det norska
gruvsamhället Longyear City ligger.
Av svenska intressenter
ockuperades 1910 ett antal fyndigheter (se
kartan), av vilka endast
Bra-ganzafältet (med Sveagruvan)
vid innersta ändan av Van Mijen
Bay bearbetats. De ägas sedan
1916 av Svenska stenkols-a. b.
Spetsbergen (nuv. namn från
1921), som med betydande bidrag
av staten bedrev brytning 1916—■
25. Kolexporten från hela S.
uppgick 1925 till c:a 400,000 ton. —
Historia. Sedan S. 1596
upptäckts av holländaren Barents,
som för Nederländernas räkning
annekterat ögruppen, framställde
under 1600-t. England och
Danmark samt under senare delen av
1700-t. Ryssland anspråk på S.
Småningom blev S. betraktat ss.
herrelöst land. Suveränitetsfrågan
blev efter upptäckten av
stenkols-fyndigheterna på S. åter aktuell.
Sedan försök att ordna S. ss. ett
herrelöst land under
internationell förvaltning avbrutits genom
världskriget, ingicks i Paris 1920
en traktat mellan England, För.
Stat., Frankrike, Italien, Japan,
Sverige, Norge, Danmark och
Nederländerna, enl. vilken Norge
erhöll suveränitetsrätten över S.,
varjämte alla stater tillerkändes
lika rätt till gruvdrift, jakt och
fiske och ögruppen
neutraliserades (se N e u t r a 1 i t e t sp. 773).
—- Förtjänsten av S :s
kartläggande och vetenskapliga utforskande
tillkommer främst de många
svenska expeditionerna under
1800- och 1900-t. (jfr
Polarexpeditioner sp. 358).
Särskilt voro O. Torells expeditioner
1858 och 1861 av största vikt för
kännedomen om S:s
naturförhållanden. Bland senare
expedi
tioner märkas G. J. De Geers och
A. G. Nathorsts, vilka till
huvuduppgift haft S:s geologiska
utforskande.
Spetsborgare (ty.
Spiessbür-ger, urspr. ”spjutborgare”,
borgare, beväpnad med spjut och till
fots, i motsats till de förmögnare,
som tjänade till häst), detsamma
som kälkborgare.
Spetsbov (ty. Spitzbube, urspr.
marodör, möjl. av ä. ty.
Spiess-bube, spjutbärare), skurk.
Spetsbågstil, se Gotik.
Spetsekorrar, se
Träd-näbbmöss.
Spetsglans, se A n t i m o n.
Spetsgård (av fsv. spetz, pik),
i äldre tid den av vaktmanskapet
inneslutna och av dettas vida
synliga spjutspetsar begränsade
plats, där dödsstraff verkställdes.
Spetskatarr, se
Lungsjukdomar sp. 883.
Spetskli, spetsmjöl, avfall,
bestående huvudsaki. av kornens
spetsar och därpå sittande hår.
Avskiljandet av S. (sädens
spetsning) sker före den
egentliga målningen (jfr Kvarn
sp. 1529). S. inblandas i kliet 1. i
sämre fodermjöl.
Spetslutt, Spetslåda,
Spetstratt, se
Anrikning.
Spetsurladdning, se
Urladd-ningsfenomen.
Spettkaka, skånsk kaka av ägg
och socker, bakas i form av en
pyramid kring ett vridbart, koniskt
träspett och torkas vid öppen eld.
SpeTälska (av fsv. spetal,
sjukhus, av hospitalis, se
Hospital), le’pra 1.
knölsjuka, smittsam sjukdom,
orsakad av en bacill, till utseendet
liknande tuberkelbacillen. S.
antas ha funnits från äldsta tider
hos Orientens kulturfolk,
varifrån den spreds till Europa, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
