Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spinett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1313
Spinett—Spinning
1314
huvudsaki. i oktaedrar
kristalliserande isomorfa mineral med
sammansättningen RO,R2O3. Hårdhet
8. Spec. v. 3,5—4,1. Som ädelsten
användas röda (sällan färglösa)
varieteter av ädel S., MgOAl2O3,
t. ex. r u b i’ n s p i n e 11
(högröd), almand i’nspinell
(blåröd) och rubice’ll
(gul-röd) ; de flesta förekomma lösa i
sand på Ceylon. — II al v ä de 1
S. (blå 1. grön) innehåller något
Fe2O3 i st. f. A12O3; förekommer
även i Sverige. — P1 e o n a’ s t
(svart S.) innehåller en del järn
i st. f. magnesium och aluminium
och förekommer bl. a. tills, med
ädel S. på Ceylon. — Andra
spi-nellarter äro kromspinell 1.
p i k o t i’ t samt zinkspinell
1. g a hn i’ t; den senare
förekommer bl. a. i Falu gruva.
Spine’tt, se K1 a v e r.
Spinn. 1. Se Kval ster. —
2. Se Sportfiske.
Spi’nnaker, eng., se Segling
sp. 361.
Spinnare, Bombycimo’rpha, en
grupp Fjärilar med tjock,
hårig kropp och vanl. breda, i vila
takformigt lagda vingar. Sugröret
saknas 1. är förkrympt. Natt- 1.
skymningsfjärilar. Till S. höra
bl. a. blåhuva, Lasioca’mpidae,
Lymantri’idae, Notodo’ntidae,
påfågel- och skäckspinnare samt
sil-kesfjärilar. Jfr Oäkta
spinnare.
Spinnarsteklar, PamphiWinac,
en fam. B 1 a d s t ekl a r.
Larverna sakna bukfötter; leva på
träd 1. buskar kolonivis i
tämligen glesa vävnader.
Päron-spinnar stekel n,
Neuroto’-ma flavive’ntris, är svart med
brunröd bakkropp. Längd 11—14
mm. Larven gul med svart
huvud, lever på bl. a. päronträd.
Spinnhus, där ”vanartiga
kvinnspersoner” — särskilt lös-
driverskor men även för brott
dömda — skulle hållas till arbete
(spinning av ull, vävning,
strumpstickning etc.), inrättades 1724 i
samband med det för män
avsedda ”rasp- och tukthuset” på
Långholmen i Sthlm. Andra S.
tillkommo å Norrmalm därstädes,
i Göteborg och Norrköping m. fl.
städer. Till anläggning och
underhåll av S. upptogs av
kommunerna s. k. s p i n n h u s a v g i f t. I
mitten av 1800-t. avskildes för
brott dömda, och benämningen S.
utbyttes mot arbetsfängelse,
slutligen tvångsarbetsanstalt. Jfr
Fängelse sp. 848.
Spinning, framställning av
tråd genom sammansnoende av
kortare fibrer, i mera vidsträckt
mening alla operationer, som
erfordras för att av textila
råmaterial bilda ett garn. —
Spånads-konsten har varit känd sedan
urminnes tider. Under årtusenden
begagnades för S. slän dan (i
Sverige ganska allmän ännu på
1700-t.), bestående av en c:a 30
cm. lång, mot båda ändar
avsmalnande trästav, spindel,
ofta på sin nedre, tjockare del
försedd med en trissa, tjänande
som svänghjul. Spånadsmaterialet
(lintågor 1. kardad ull) lindades
vanl. om en käpp, från vilken
fibrerna utdrogos och ordnades
med ena handen till en likformig
sträng, som erhöll snodd genom
att andra handen satte sländan i
rotation, varefter det
färdigsnod-da stycket upplindades på
spindeln. På 1200-t. uppstod i Europa
spinnvindan 1.
långrocken genom att sländan
kombinerades med ett drivhjul
(spinnhjul), som vevades för
hand. Den med trampinrättning
försedda spinnrocken
konstruerades 1530 av bildhuggaren
Johann Jürgens, Braunschweig;
42. — L e x. X. Tr. 27. 6. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
