Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spinteriskop ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1321
Spinteriskop—Spion
1322
till talesman för vetenskapens
frihet och utvecklar åsikter, som
i mycket förebåda den moderna
kritiska bibelforskningen. — S:s
filosofi bygger på den grundval,
Cartesius lagt. Ilan ansluter sig
till dennes rationalistiska
kun-skapslära och höga
uppskattning av matematikens filosofiska
betydelse. Vid. upptager han
Cartesius’ lära om utsträckningen
som materiens och tänkandet som
andens väsentligaste egenskap.
Alen medan Cartesius antog en
växelverkan mellan de andliga och
de materiella substanserna,
antager S. ett parallellförhållande
mellan det psykiska och det fysiska,
vilka äro olika sidor hos samma
substans. Vid. hyllade Cartesius
den teistiska läran om Guds
väsensskillnad från naturen, medan
S. gör den gudomliga substansen
till ett med naturen och sålunda
företräder en panteistisk
världsåskådning. Grundtanken i hans
system, vilket utvecklas enligt
geometrisk metod med axiom,
lärosatser, bevis och korollarier,
är substansens enhet och
oändlighet. Ett absolut självständigt
väsen kan ej vara begränsat, och då
mångfald innebär, att föremålen
begränsa varandra, måste det
absoluta tänkas som enhet. Ur denna
substans härleder S. tingens
mångfald. De följa ur det
gudomliga väsendets natur med samma
nödvändighet, varmed triangelns
egenskaper följa ur dess natur.
Substansen har oändligt många
egenskaper 1. attribut, ehuru
människan endast känner två,
nämligen tänkandet och
utsträckningen. Allt skeende i världen är
bundet av nödvändigheten. S.
förnekar avgjort viljans frihet i
denna terms vanliga betydelse.
XTiljeakterna bestämmas av
föreställningar, vilka i sin tur bero
av föregående orsaker och så
vidare i oändlighet. Ur denna
synpunkt ägnar S. de olika
affekterna 1. lidelserna en mästerlig
undersökning. Hans psykologiska
uppfattning utgår från
självbevarelsedriften som vårt innersta
väsen. Varje stegring av vår makt
1. handlingsförmåga framkallar
glädje, varje minskning därav
sorg 1. olust. Om glädjen 1. sorgen
förbindas med föreställningen om
deras yttre orsaker, uppstå resp,
kärlek och hat. Som moralfilosof
gör S. gällande, att det högsta
goda är den högsta möjliga
självhävdelsen, vilken förverkligas
genom evident kunskap och därmed
sammanhängande frihet från de
deprimerande affekterna. Insikten
om alla tings nödvändiga
sammanhang genom den oändliga
substansen framkallar hos den
tänkande anden en ”intellektuell
kärlek till Gud”, som innebär den
högsta sinnesro och salighet.
Sålunda utmynnar S:s
rationalistiska filosofi i en djup mystisk
religiositet. — För samtiden och
den närmaste eftervärlden var S.
mest känd som ateist, och även
under 1700-t :s första hälft var
kunskapen om honom ytlig. Först
Lessing, Herder och Fr. H. Jacobi
riktade uppmärksamheten på
honom, och hans verk kom
sedermera att öva djupt inflytande på
Goethe och romantiken
(Schelling, Schleiermacher m. fl.).
Spinterisko’p (av grek,
spin-te’r, gnista, och skopei’n, se),
instrument för observation av
scin-tillationer (se Radium sp. 812).
Spio’n (ital. spione-, etym.
besläktat med speja), eg.
spe-jare, i trängre mening person,
som hemligen 1. under falsk
förevändning söker å främmande
makts vägnar införskaffa
underrättelser om hemliga statsangelä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
