Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spongier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1337
Spongier—Sporofyt
1338
bl. a. en övers, av Sofokles’ Aias
(1866) i originalets versmått.
Spo’ngier, se S v amp d j u r.
— Spongiö’s, svampartad.
Spont, se S p å n t.
Sponta’n (lat. sponta’neus),
av egen drift; plötslig och
oöverlagd. — Bot. Självsådd, vild. —
Subst.: s p on t anit e’ t.
Sponti’ni, G a spar o, f. 1774,
d. 1851, italiensk
operakompositör, verksam företrädesvis i Paris
och Berlin, skrev bl. a. V est alen
(1807, uppf. i Sthlm 1823) samt
Ferdinand Cortez (1809, Sthlm
1826).
Sponto’n (ital. spontone), se
Stångvapen.
Spor (av grek, spora’, sådd),
eg. könlös, vanl. encellig
fort-plantningskropp hos
kryptogamerna, numera även
fanerogamer-nas pollenkorn och
embryosäck-moder celler (ur vilka
embryosäckarna framväxa). De senare äro
nämligen homologa med S. hos
ormbunksväxter och mossor (se
vid. Generationsväxling).
Hos vissa ormbunksväxter
(Sela-gineTla m. fl.) förekomma två
slags S., större (m e’ g a s p o
-rer) och mindre (mi’kr
osporer). De förra motsvara
fanero-gamernas embryosäckmoderceller
och äro honliga, de senare
pollenkornen och äro hanliga. Om S:s
byggnad och spridning se vid.
Fortplantning sp. 384.
Hos många alger och svampar
kunna S. bildas inuti en modercell
(s p o r a’ n g i u m); de kallas då
e’ndo sporer (ss.
askosporerna hos Ascomyce’tes). Avsnöras
de på utsidan av en cell, kallas
de e’xo spor er (ss. konidier,
basidiosporerna hos
BasVdiomy-ce’tes). Vissa alg- och
svampgrupper ha flera olika slag av S.
(t. ex. rostsvampar). Hos
ormbunksväxter och mossor bildas S.
inuti organ, som hos de förra
även kallas spor an g ier (1.
sporgömmen), hos de senare
sporogo’n 1.
sporkapslar. Hos vissa ormbunksväxter
(t. ex. fräkenarter) sitta
spo-rangierna på särskilda,
ombilda-de blad, sporofy’ll. Vid
bildning av S. äger reduktionsdelning
ofta rum (så hos fanerogamer,
ormbunksväxter och mossor, ofta
även hos alger och svampar.
Spora’derna (”de spridda”; jfr
Sporadisk). 1. Norra och
södra S., ögrupper i Egeiska
havet. Norra S., n.ö. om Eubea,
tillhöra Grekland och omfatta
bl. a. Skiatos, Skopelos och
Skyros. Södra S., utanför Mindre
Asiens s.v. kust, äro delade mellan
Grekland och Italien (se
Tolvöar n a) och omfatta bl. a. Kios,
Samos, Nikaria, Patmos, Kos,
Rodos och Karpatos. — 2. C e n
-t r alpolynesiska och
sydöstpolynesiska S.,
ögrupper i Stilla havet.
Centralpolynesiska S., på c:a 160° v. 1.,
tillhöra Storbritannien och omfatta
Johnstonön, Palmyra,
Washington-, Fanning- och Julöarna samt
några öar s. om ekvatorn.
Sydöstpolynesiska S. ha ett spec.
isolerat läge mellan 131° och 105° v. 1.
samt på c:a 25° s. br. De bestå av
Pitcairn- och Ducieöarna, vilka
tillhöra Storbritannien, samt
Påskön och Sala y Gomez, vilka
tillhöra Chile.
Sporadisk (av grek,
spora-diko’s, spridd), förekommande
här och där, då och då, enstaka.
Spora’ngium (av spor och
grek. angei’on, kärl),
Sporgöm-m e, S p o r k a p s e 1, se Spor.
Sporofy’ll ( av spor och grek.
fyTlon, blad), se Spor.
SporofyT (av spor och grek.
fyto’n, växt), se
Generationsväxling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
