Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spurt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1373
Spurt—Spån
1374
störste frikyrklige predikant och
en betydande organisatör
(fattighus, barnhem m. m.). Bland S: s
skrifter i svensk övers, märkes
Davids skattkammare (en utläggning
av Psaltaren, 6 bd, 1895—99).
Spurt (eng., eg. något som
sprutar ut), tillfälligt
uppdrivande av farten under en pågående
hastighetstävling (jfr Finish).
Spu’tum (lat., av spu’ere,
spotta), upphostat och utspottat
ex-kret frän lungor och luftstrupe.
Spy [spi], ort i prov. Namur,
Belgien, 10 km. v. om staden
Namur. Jfr B en grott or och
Människan sp. 511.
Spy flugor, Calli’phora
vomi-to’ria och Calliphora
erythroce’-phala, två arter
Parasitflugor med glänsande svartblå
kropp. Längd 8—15 mm.
Larverna, köttmaskarna, leva på
döda djur, skämt kött o. d. och
kunna även genom födan
inkomma och utvecklas i människans
tarmkanal.
Spygatt (holl. spiegat, av spie,
propp; jfr G a 11), hål 1.
avloppsrör i en fartygssida för avledande
av regn-, spol- 1. sjövatten.
Spådomskonst, konsten att på
irrationella grunder förutsäga
kommande ting, vilar liksom m a
-gin (se d. o.), till vilken den i
stort sett hör, på falska
analogier, kombinerade med fri
fantasiverksamhet 1., i högre former,
systematiskt genomförda
slutsatser av felaktiga förutsättningar.
— Bland naturföreteelser är
det de komplicerade
(himlakropparna) 1. de skenbart nyckfulla
(väder och vind), som sedan
gammalt utgjort underlaget för S. (se
Astrologi och Horoskop).
Ännu spelar denna orientaliska
visdom, förmedlad av hellenismen
och renässansen, en stor roll i
europeisk, ej minst i nordisk
folk
tro (jfr Bondepraktik a).
— Även företeelser i den levande
naturen tjäna S. som
utgångspunkter, t. ex. suset i stora träd
(se Orakel);
fågelskädning-en (se d. o. och Augur) var
särskilt en romersk konst, men
motsvarande föreställningar
fun-nos redan hos primitiva folk
och fortleva ännu. Även den i
antiken vanliga S., som iakttog
offerdjurens inälvor (se
Haru-spex), är vida spridd och
grundar sig på de invecklade
mönstren hos vissa inre organ jämte
det slumpvisa uppträdandet
av fastväxningar, missbildningal’
o. d. Även härtill finnas i nordisk
folktro paralleller; vid slakt spär
man med bröstbensbrosket,
mjälten o. s. v. — Människans yttre
kan visa svårförklarliga
egenheter (t. ex. sammanvuxna
ögonbryn) 1. komplicerade
förhållanden (t. ex. handens linjer, se
Kir om an t i), som bli föremål
för 8. — En stor roll spelar sedan
äldsta tider drömmarnas
nyckfulla lek (se Dröm sp. 547 och
S a n n d r ö m m a r). Stundom
söker man påverka 1. framkalla
drömmar och syner (t. ex. av de
avlidnas andar, nekromanti’)
genom suggestion 1. narkotica. En
motsvarighet i svensk folktro är
den salta ”drömpannkakan”, som
framkallar bilden av ”den
tillkommande”, vilken bjuder en att
dricka. — Slutligen utövas S. med
hjälp av avsiktligt framkallade,
slumpvisa kombinationer
(”lott-kastning”, skulderbladsorakel,
sandorakel, spå i kaffe 1. kort,
stöpa bly, äggvita etc.).
Spån, av trä (vanl.
impregnerad furu 1. ek) bestående
beklädnad å tak och väggar. Man skiljer
mellan s t a v s p å n (k y r k
-spån) och stic k spän
(pär t). De förra äro kilformiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
