Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S/S ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1385
S/S—Staaff
1386
S/S, förk. för eng. steamship,
ångfartyg.
SSSR, se Ryssland sp.
1534.
S.S.U.H., se
Nykterhetsrörelsen sp. 1136.
s.s. v., förk. för sydsydväst,
s.s.ö., förk. för sydsydöst.
st., förk. för sterling.
St., S:t, S:ta, S:te, se Saint
och Sankt.
Staaff [stav]. 1. Karl
Teodor S., f. 1816, d. 1880, målare. S.
var en på sin tid mycket anlitad
porträttmålare och utförde en rad
officiella porträtt, bl. a. av
kungahusets medlemmar. — 2. P e r S.,
f. 1856, d. 1903, tidningsman,
författare, medarbetare i Stockholms
Dagblad 1882, 1885—93, i Dagens
Nyheter 1893—1903. S., vilken
var flitigt verksam som
teaterkritiker och satirisk kåsör, skrev
även parodier och en rad kvicka
och godmodiga lustspel (bl. a. En
sommarsaga, 1887, och Ett
lysande parti, 1891). — 3. Karl S.,
f. 1860, d. 1915, den föreg:s
broder, politiker, advokat i Sthlm
1893—1905. S. slöt sig till den
radikala studentströmningen i
Uppsala på 1880-t., vari han bl. a.
ss. ordf, i Verdandi snart fick en
ledarställning. Han deltog under
1890-t. livligt i rösträttsrörelsen
och var från 1897 till sin död led.
av A. K., där han först tillhörde
folkpartiet och från 1900 liberala
samlingspartiet. Inom detta kom
han småningom att spela en
framträdande roll och blev 1905 efter
S. v. Friesen dess ledare. Han
bekämpade 1901 års härordning
och tog initiativ till omläggning
av krigslagstiftningen och till
det 1915 inrättade
militieombuds-mansämbetet. I rösträttsfrågan
bekämpade han
proportionalis-men. Då unionsfrågan 1905 blev
akut, gjorde S., som tidigare all-
Karl Staaff.
tid varit mycket norskvänlig, en
betydelsefull insats för att på
urtima riksdagen s. å. åstadkomma
ett svenskt handlingsprogram. I
Lundebergs koalitionsministär
1905 blev S. konsultativt statsråd,
och han var en av de svenska
delegerade på Karlstadskonferensen.
Efter unionens upplösning
lämnade han samlingsregeringen och
bildade (nov. 1905) en liberal
ministär med rösträttsfrågans lösning
pä majoritetsvalens grund som
främsta programpunkt. Då hans
förslag i denna sak 1906 fällts av
F. K., avgick S. S. var principiell
anhängare av en
andrakammar-parlamentarism efter engelskt
mönster — vars grundtankar han
utvecklade i ett postumt utgivet
arbete, Det demokratiska
statsskicket (2 bd, 1917) -— och kände
sig kallad att i spetsen för
liberala partiet bringa densamma till
genombrott i Sverige. Sedan
valen till A. K. 1911 givit vänstern
stark majoritet, blev S. ånyo
statsminister. Hans andra
ministär fick främst sin prägel av
försvarsfrågan. S., som under
valrörelsen förordat nedsättningar i
försvaret, tillsatte de s. k. för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
