Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsbyggnadskonst - Stadsfiskal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1399
Stadsfiskal—Stadskommun
1400
Fransk platsbildning från 1700-t. Place
Vendöme, Paris.
utforma en serie av platser
framträder särskilt i Nancy (se ill. till
d. o.). — 1800-t. fullföljde under
den napoleonska tiden linjen från
Ludvig XIV :s tid. Raka militära
triumfvägar, avslutade av
romerska triumfbågar som den över
stora delar av Paris synliga
på Place de 1’Étoile, och den
strängt genomförda
uniformiteten i byggnader å såväl torg
som gator (Rue de Rivoli, se ill.
till Paris sp. 1655—1656) äro
utmärkande drag för empirens S.
—• Det senare 1800-t :s S. får sin
prägel av storstadsutvecklingen
med dess helt nya
kommunikationsbehov. Även nu går Paris i
spetsen genom sin store omdanare
Haussmann. Det på grundvalarna
av de gamla stadsmurarna
upprättade ringformiga
boulevardsystemet och de stora
stjärnplat-serna med sina radierande gator
efterbildades bl. a. i Lindhagens
nya stadsplan för Stockholm (se
d. o. sp. 1660). — 1900-t. Mot
sekelskiftet framträdde en
reaktion mot den enformiga
storstads-typen och en anslutning till mer
romantiska idéer. Wienaren Sitte
påvisade tjusningen i
medeltidsstadens oregelbundenhet, vilken
blev mönstergivande för många
nyanläggningar. Svenska exempel
härpå utgöra Engelbrektsstaden
och en del andra ytterområden på
Östermalm och i Vasastaden i
Stockholm (se d. o. sp. 1626, 1629
f.) medan senare åter klassiska
ideal gjort sig gällande (t. ex.
Götaplatsen i Göteborg, se ill. till
d. o. sp. 245—246). Den moderna
S. har även upptagit tvenne
viktiga nya element: den
amerikanska skyskrapan och
trädgårdsstaden (se d. o.).
Stadsfiskal, allmän åklagare
i stad. S. har därjämte i allm.
viss befattning med säkerhets-,
ordnings- och sundhetspolisen
samt har tillsyn över
vaktbetjä-ningen vid stadens häkte. S.
tillsättes av justitiekanslern.
Stadsfogde, utmätningsman
(underexekutor) i stad. S.
tillsättes i Sthlm av
överståthållar-ämbetet, i övriga städer av
magistraten. S: s uppgifter
motsvara delvis den gamla byfogdens
(jfr Fogde).
Stadsfullmäktige, se K o m
-mun sp. 1051 ff.
Stadshus, se Rådhus.
Stadsingenjör, kommunal
tjänsteman, som förestår stadens
gatu- och vägbyggnader,
belysnings- och vattenledningsverk. I
större städer med särskilda
verkschefer plägar S. handlägga
endast frågor rör. stadsplan och
tomtindelning.
Stadskamrerare,
stads-k a m r e r, kommunal tjänsteman,
i allm. chef för kommunens
finansförvaltning. Kallas i vissa
städer drätsel kam rera re.
Stadskassör, kommunal
tjänsteman, som utövar chefskapet för
stadens kassakontor.
Stadskollegium, se
Stockholm. Förvaltning och
kommunalstyrelse.
Stadskommun, se K o m m u n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
