Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stambok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1423
Stamning—Standar
1424
Nösslinge pastorat i Göteborgs
stift. 375 inv.
Stamning, en rubbning av
talförmågan, som beror på
funktionella orsaker. Stockningen i talet
inträffar vanl. på konsonanterna;
särskilt vid explosionsljuden p, b,
t, d, k, g är S. vanlig. Alan skiljer
mellan kloniska (upprepade)
kramper i talapparatens
muskulatur och toniska, vilka bestå någon
stund. Det förra tillståndet kan
exemplifieras med uttalet
ka-ka-kaka, det senare med k-aka.
Anmärkningsvärt är, att
deklamation och sång utan svårighet
presteras av de stammande. S.
påverkas av sinnesstämningen. Den
brukar framträda vid 3—4 års ålder
1. då barnet börjar skolan, sällan
senare än vid puberteten.
Orsakerna till S. äro ej klarlagda. Viss
nervös belastning förefinnes i
regel. Hos de stammande
uppkomma lätt psykiska symtom
(talfruktan, skygghet etc.), till stor
del beroende på oförstånd hos
anhöriga 1. skolkamrater, vilka med
gyckel tro sig kunna skämta bort
åkomman. Som huvudregel gäller
att få talet långsammare för att
sedermera öka hastigheten till det
normala. I flera fall torde endast
psykisk påverkan ge resultat. S.
förekommer hos 1 % av
skolbarnen och är vanligast hos gossar.
Vid behandlingen av S. har man
använt metodiska övningar av
andning, ljudbildning och
accen-tuering; i vissa fall har även den
hypnotiska metoden tillämpats.
Av största vikt är, att
behandlingen insättes så snart som
möjligt.
Stamord (jfr Stam 2.
Språkv.) kallas ett ord i
förhållande till det 1. de ord, som därav
äro bildade, vanl. genom avledning
(se d. o.). Ofta ha därvid
förändringar inträtt i ordstammen (jfr
t. ex. kam — kamma med skam —
skämma). S. kan vara längre än
avledningen (skrika är t. ex. S.
till skrik) ; ofta överleva
avledningarna S. (lyte är t. ex. bildat
till ett liuter, ful).
Stamp. 1. Stampverk,
stampkvarn, se
Krossmaskiner. — 2. Se Sigill.
Sta’mpfer, Friedrich, f.
1874, tysk högersocialistisk
publicist, 1916 redaktör för Vorwärts,
led. av riksdagen 1920. S. har
ivrigt bekämpat spartakister och
kommunister. I Von Versailles -—
zum Frieden! (1920) har S.
skarpt kritiserat fredsverket efter
världskriget.
Stamping-out [stæ’mmping
aot] (eng., utstampning), metod
för bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar, består i
ned-slaktning på statens bekostnad av
angripna besättningar för att med
ens tillintetgöra smittämnet (jfr
AI u 1 - och klövsjuka).
Stampning. 1. Förskeppets
rörelse upp och ned i sjöarna kring
en axel, belägen tvärskepps. •— 2.
Se Valkning.
Stampverk, se
Krossmaskiner sp. 1416.
Stamros, se R o s a sp. 1330.
Stamtavla, grafiskt 1. i
tabellform framställd förteckning över
en viss persons, stamfaderns,
avkomlingar, i vidsträckt
bemärkelse över samtliga dessa, i
inskränkt bemärkelse (ofta ä t
-tartavla) blott över dem,
som tillhöra hans egen släkt (ätt),
d. v. s. bära hans namn. Stundom
uppsättes S. i form av ett träd,
stamträd. Såväl detta ord
som S. användes ofta i bet.
härkomst, ätt. Ang. S. över husdjur
jfr R a s s t a m b o k.
Standa’r (ffr. estandard, möjl.
av lat. exte’ndere, utbreda, 1. av
urgerm. standan, stå), urspr. ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
