Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stavkarl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1489
Stavkarl—Stavsund
1490
har särskilt ägnat sig åt
forskning i frihetstidens och den
gustavianska tidens historia, vilka
perioder han bl. a. behandlat i
samlingsverket Sveriges historia (3:e
uppL, delarna IX—X, 1922—25)
samt i Frihetstiden, dess epoker
och kulturlif (1899) och Konung
Gustaf III (1901). S:s
framställning utmärkes av klar stil och
stark objektivitet.
Stavkarl (eg. man med stav),
äldre benämning på tiggare.
Stavkyrka, den äldsta
nordiska träkyrkotypen med väggar
av lodrätt ställda, utåt oftast
avrundade plankor, stavar,
nedtill inskjutna i liggande syllar,
upptill sammanhållna av
hammarband. Detta redan under
vikingatiden utbildade
konstruk-tionssystem bibehölls i Norden vid
uppförandet av kristna kyrkor på
1000- och 1100-t., i mera avlägsna
trakter ännu längre. I Sverige har
endast en S. fullständigt bevarats,
Hedareds kapell i Sandhults (se
d. o.) skn. I Norge finnas däremot
ett flertal, främst de i Urnes och
Borgund (se ill. till d. o.) samt
den från Gol till Bygdö vid Oslo
flyttade. Dessa representera S. i
dess rikaste utbildning med en- 1.
treskeppigt långhus, smalare kor,
högt, i avsatser uppbyggt,
spån-klätt yttertak och praktfullt
snidade portaler, på vilka till en
början vikingatidens
flätverksorna-mentik kvarlever (se ill. till
Norsk konst sp. 1061). Ett
ståtligt svenskt exempel på en
dylik portal från Hemse finnes i
Stat. hist. mus.
Stavmetoden, se L j u d
metod e n.
Stavnsbaandet [-[stao’nsbå’n-nedh]-] {+[stao’nsbå’n-
nedh]+} (da., hemortsbandet)
betecknar det i Danmark 1733—88
gällande förbudet för bönderna —
inom vissa åldersgränser — att
Hedareds stavkyrka.
lämna sin födelseort. S.
föranleddes närmast av godsägarnas 1701
införda skyldighet att för varje
gods ställa ett visst antal
soldater, i det godsägarna behövde
lagens stöd för att hindra sina
underhavande att undandraga sig
krigstjänst genom att lämna
godset. I motsats till vornedskabet
(se d. o.) omfattade S. dock ej
kvinnorna. Jfr Danmark sp.
60.
Stavnäs, socken i Värml. 1.,
jämte Värmskog och Högerud
pastorat i Karlstads stift. 2,555
inv.
Stavre, sågverk i Revsunds
skn, Jämtl. 1. Äg. Skönviks a. b.
Stavrim, detsamma som
allitteration.
Stavs gruvor, järngruvor i
Floda skn, Södermani. 1., Äg.
Box-holms a. b.
Stavsinge, annan form . för
Stafsinge.
Stavsjö järnväg, enc:a 18 km.
lång järnvägslinje mellan
Kolmården, östergötl. 1., och Virå,
Södermani. 1., med bispår till
Stavsjö såg (0,7 km.). Spårvidd
0,600 m. öppnades för trafik 1903,
bispåret endast för godstrafik.
Stavslunga, se S 1 u n g a.
Stavsund, gods i Ekerö skn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
