Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Steinheil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1507
Stek—Stelning
1508
Stellaria graminea (t. v.) och media.
Alperna samt Niedere Tauern, i
mell. Österrike kring Mur.
Stek (boll, steek, eg. stick,
styng), se K n o p a r.
Stekenjokks och Remdalens
statsgruvefält, utlagda 1921,
omfatta två 5 å 8 km. innanför
riks-gränsen belägna områden i
Vilhelmina skn, Västerb. 1., nämligen
Stekenjokk, strax n. om gränsen
till Jämtland och det 12 km.
nordligare belägna Remdalen. S. föra
svavelkis samt här och där ej
obetydliga mängder kopparkis och
zinkblände; fyndigheterna äro
genetiskt samhöriga med de
nordnorska kiserna, De upptäcktes
1918 och f. å. av Sveriges
geologiska undersökning. Någon
brytning har ej kunnat börjas på
grund av transportsvårigheterna.
Steklar, Hymeno’ ptera, en
ordn. Insekter med i regel två
par, relativt små, genomskinliga
vingar, av vilka de bakre alltid
äro mindre. Framvingarnas bas
täckes av ett s. k. vinglock.
Man-diblerna äro utbildade för
tugg-ning, övriga mundelar för
upptagande av flytande näring.
Honorna lägga vanl. äggen inuti
växtdelar 1. i kroppen på insektlarver
och ha därför äggläggningsrör.
Många äro partenogenetiska.
Larverna förpuppas oftast i kokong.
C:a 4,000 svenska arter äro
kända. Till S. höra bl. a. gadd-,
guld-parasit- och växtsteklar.
Ste’le, forngrekiskt namn på
minnesvård i form av en
upprätt-stående stenplatta. S. förekomma
som gravvårdar, då de ofta äro
smyckade med reliefer (se ill. till
Gravvård sp. 1473), 1. som
inskrifttavlor med lag- 1. andra
betydelsefulla texter.
Stelkramp, se T e t a n u s.
Stel kropp. Mek. Kropp, som ej
i minsta mån deformeras av på
densamma verkande krafter. S. är
ett i verkligheten ej
förekommande idealfall.
Ste’lla, lat., stjärna. — S. p o
-1 a’ r i s, Polstjärnan. — S. n o’
-va, ny (1. temporär) stjärna. -—•
S t e 11 a’ r, som avser stjärnor,
stjärn-.
Stella Kleve, se Mailing 2.
Stella’ria, växtsläkte (fam.
CaryopliyUa’ceae). S. me’dia,
våtarv, n a t e, nedliggande
med äggrunda blad och små vita
blommor, är allmän på odlade
ställeno. d., K graminea, (gräs-)
stjärnblomma, med smalt
lansettlika blad och vita, st
järnlika blommor, är allmän på
gräsmark. Bägge blomma hela
sommaren och hösten, den förra även
tidigt på våren.
Stelning, en vätskas övergång
till fast form vid
temperatursänkning. S. sker vanl. vid en
bestämd temperatur, frys- 1.
stelningspunkten, som
sammanfaller med smältpunkten.
Jfr Smältning. I vissa fall
kan man försiktigt avkyla en
vätska flera grader under
fryspunkten utan att S. inträder
(underkylning). Vid
skak-ning 1. införande av något av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
