Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stettiner Haff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1557
Stettiner Haff—Steuchius
1558
Stettin. Parti av hamnen. I bakgrunden slottet.
bevarats, bland dem slottet från
1500-t. och Jacobikyrkan, till
sina äldsta delar från 1200-t. De
nyare kvarteren gruppera sig
kring talrika prakttorg, främst
Parade-Platz och Königs-Platz,
den senare smyckad av Fredrik
II :s ryttarstaty av Schadow (se
ill. till d. o.). — Staden har
flera bibliotek och museer. Den är
Tysklands förnämsta öster
sjöhamn, sedan 1898 försedd med
frihamn och sedan 1914, då den 3 m.
djupa Berlin—Stettin-
(Hohenzol-lern-) kanalen mellan Havel och
Oder öppnades, bildande uthamn
till Berlin. S:s egen uthamn är
Swinemünde. 1925 utgjorde
ankomna och avgångna ångfartygs
sammanlagda nettotonnage • 3,3
mill. ton. En stor del av Sveriges
handel med Mellan-Europa går
över S., där svenska kyrkans
sjö-mansvård äger fastighet med
kyrka, invigd 1920; sedan 1926
upp-rätthålles april—okt. reguljär
lufttrafik Sthlm—S. (sedan 1927
med anknytande luftlinje S.—■
Berlin). S. har betydande
skepps-byggnads- (Vulcanverken),
maskin-, cement- och
livsmedelsindustri. — S., som trol. grundades
av venderna, var under senare
medeltiden stundom de pommerska
hertigarnas residens och en
mäktig hansestad. Nordiska
sjuårskriget slöts genom en fred i S. 1570.
1648 tillerkändes S. Sverige, som
1720 måste avträda det till
Preussen.
Stetti’ner Haff, strandsjö i
prov. Pommern, Preussen, s. om
Usedom och Wollin. S. förenas
med Östersjön genom Oders
myn-ningsarmar Peene, Swine och
Dievenow. 800 kvkm.
Steuchius [stö’ki-]. 1. Petrus
S., f. 1605, d. 1683, skol- och
kyrkomän, blev 1647 Härnösands
förste superintendent. Bl. a.
inrättade han flerstädes folkskolor
och i Härnösand trivialskola
samt gymnasium. — 2.
Mattias S., f. 1644, d. 1730, den
föreg:s son, prof, i Uppsala 1676,
superintendent i Härnösand 1683,
biskop i Lund 1694, ärkebiskop
1714. Ss. filosof bekämpade S.
cartesianismen. —• 3.
Johannes S., adlad S t e u c h [stök],
f. 1676, d. 1742, den föreg:s son,
prof, i Lund 1702, i Uppsala 1710,
superintendent i Karlstad 1723,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
