Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Steyr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1561
Steyr—Stickning
1562
för mynt, mått och vikt. Vid.
skrev lian om algebra m. m.
Steyr [sjtajr], stad i övre
Österrike, vid en biflod till
Donau. Järnindustri (automobiler
m. m.). 25,000 inv.
Sthlm, förk. för Stockholm.
Stiavnica [sjtiavni’ttsa], ty.
Schemnitz, ung. Selmeczbänya,
stad i mell. Tjecko-Slovakiet. Nu
tämligen obetydligt, var S. förr
ett berömt bergsbrukscentrum
med utvinning av guld, silver
m. m. 14,000 inv.
Stibi’n, detsamma som
anti-monväte (se A n t i m o n sp. 504).
Sti’bium, se Antimon.
Stibni’t, detsamma som
anti-monglans.
Stiby, socken i Kristianst. L,
jämte S:t Olof pastorat i Lunds
stift. 1,100 inv.
Stick. 1. Kopparstick
och Stålstick. — 2. Se
Kortspel sp. 1247.
Stickbåge, se Båge sp. 891.
Stickcirkel, se
Mättverktyg sp. 498.
Stickelbär, se R i b e s.
Stickelhår, se Hår. Zool. —
Stickelhårig, hos hästar
(jfr d. o. sp. 1158) och nötkreatur
beteckning för hårfärg av vita
hår, strödda i mörk bottenfärg.
Sti’ckert (holl. steker, eg.
stic-kare), kort dolk, som bäres till
sjökadetternas uniform.
Stickfluga, se AI u s c i d a e.
Stickling, sättkvist,
avskuren stamdel av växt, som
ned-stickes i jord för att slå rot och
bilda ny planta. S. begagnas
allmänt för förökning av
trädgårds-och krukväxter. De fordra
omsorgsfull bevattning, innan de
slagit rot. Jfr Stöpling. — Av
vissa växter (ss. begonior) kunna
avskurna blad begagnas på
liknande sätt (bladsticklingar).
Stickmaskin, se Stickning.
Stickmyrten. De ljusa fläckarna äro
blommor.
Stickmygga, se C u 1 i c i d a e.
Stickmyrten, Ru’scus
aculea’-tus (fam. Lilia’ceae), tornig buske
från Medelhavsländerna. S. har
föga utvecklade blad och i stället
fyllokladier (jfr d. o.) ;
blommorna äro små, vita. S. odlas ofta
som prydnadsväxt i kruka.
Stickmått, se AI å 11 v e r k
-tyg sp. 499.
Stickning, framställning av en
vävnad genom att av trådar bilda
s. k. m a s k o r, som ingripa i
varandra. S. torde ha uppkommit
under 1400-t. De första stickade
artiklarna voro trol. strumpor,
vilka under 1500-t. kommo i bruk
ss. självständigt plagg. Stickade
varor, även kallade trikå’ 1.
tricotage [-ta’sj], ha på
grund av sin elasticitet fått
en mångsidig användning. Alan
skiljer mellan inslags- och
varptrikåer, de förra
framställda av en tvärs över varan
löpande tråd, bildande öglor;
dragna genom föregående
maskrad (handstickade varor samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
