Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms inteckningsgaranti a. b. ... - Stockholmsrim - Stockholms rådhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1671 Stockholms läns folkhögskola—Stockholms rådhus 1672
Stockholms rådhus. Huvudfasaden,
ri, hantverk och bergsbruk 31,6
% samt av handel och samfärdsel
15,1 % av S:s befolkning.
Industrin sysselsatte 1925 13,415
arbetare vid 352 arbetsställen, varav
inom malmbrytning och
metallindustri 6,721 och 87, inom jord- och
stenindustri 1,612 och 38, inom
pappers- och trävaruindustri
2,592 och 75 samt inom
livsmedelsindustri 1,463 och 92. De
allmänna vägarna hade 1924 en längd
av 2,365 km., järnvägarna (inkl.
Stockholms stad) år 1925 482 km.,
varav 346 km. enskilda (131 km.
normalspåriga). S. beröres av
Norra, Västra och östra
stambanorna, de enskilda normalspåriga
Stockholm—’Nynäs, Stockholm—
Saltsjöns, Norra Södermanlands,
Spånga—Lövsta och
Stockholm—-Västerås—Bergslagens järnvägar
samt de enskilda smalspåriga
Dannemora—Hargs och
Stockholm—Roslagens järnvägar.
Handelsflottan räknade vid 1925 års
slut 92 ång- och motorfartyg och
103 segelfartyg om sammanlagt
19,769 nettoton.
Stockholms läns folkhögskola
i Hammarby skn, grundad 1879,
omfattar huvudkurs och andra
årskurs.
Stockholms läns västra
domsaga utgöres av ett tingslag,
omfattande Långhundra,
Ärling-hundra, Seminghundra och
Vallentuna härader. 22,460 inv.
Stockholms-Näs, socken i
Uppsala 1., jämte V. Ryd
pastorat i Uppsala stift. 820 inv.
Stockholms-Posten, en 1778—
1833 i Sthlm utgiven tidning,
urspr. halvveckotidning, från 1779
daglig. S. utgavs från sin
tillkomst av boktryckaren Holmberg
med biträde bl. a. av J. H.
Kellgren, vilken 1788 övertog
tidningen. Genom talrika dikter,
recensioner och artiklar dels av egen hand
(bl. a. förde han i S. sin polemik
mot Thorild), dels av medarbetare
ss. fru Lenngren, Leopold,
Rosen-stein, Franzén m. fl. bidrog han
att skänka S. en övervägande
litterär karaktär. 1795—1813
redigerades S. av K. P. Lenngren,
skaldinnans man.
Stockholms Post-Tidningar,
se Post- och Inrikes
tidningar sp. 509.
Stockholmsrim, det i svensk
vers vanligast förekommande
dialektala rimmet. S. bygger på det
förhållandet, att i Sthlm och
delvis i Uppland rikssvenskans ä och
e sammanfallit i ett mellanljud
(utom framför r), varför ett
rimpar som t. ex. vägen — s t e
-g en av somliga anses för fullgott
rim. S. ha, ehuru ofta kritiserade,
flitigt använts av bl. a.
Strindberg, Levertin och Heidenstam.
Stockholms rådhus låg urspr.
vid Stortorget på den plats, som
nu upptages av Börsen. 1732
flyttades det till Bondeska palatset
(se ill. till Bonde sp. 291) vid
Riddarhustorget, ett av de
förnämsta adelspalatsen från
stormaktstiden, uppfört i holländsk
klassicism från 1662 av Jean De
la Vallée (efter eldsvåda delvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
