Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora oceanen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 Stora Slågarp—Storbacka 12
Stora Slågarp, socken i
Malmöh. 1., jämte V. Alstad,
Fru Alstad och Lilla Slågarp
pastorat i Lunds stift. 325 inv.
Stora Sundby. 1- Gods i öja
skn, Södermani. 1. Slottet, till sin
kärna en 1500-talsbyggnad,
ombyggdes 1831—48 efter mönster
av skotska medeltidsborgar. — 2.
Gods i Kärnbo skn, Södermani. 1.
Stora talens lag, en för
sanno-likhetsråkningens praktiska
till-lämpning och statistiken
grundläggande sats: vid ett antal
likartade händelser kommer
förhållandet mellan antalet fall, som
förlöpa på ett visst sätt
(”gynnsamma fall”), och hela antalet
fall ett bestämt värde desto
närmare, ju större det senare antalet
är. Nämnda värde är lika med
den matematiska sannolikheten
för de gynnsamma fallen, såvida
en sådan över huvud taget kan
definieras. Skillnaden mellan
antalet gynnsamma fall och deras
sannolikhet, multiplicerad med
hela antalet fall, växer dock med
det senare. Ex.: ett dödstal lika
med 15 (jfr
Befolknings-statistik) betyder givetvis ej,
att av 1,000 godtyckligt utvalda
personer 15 komma att dö inom
ett år; av 1 mill. personer komma
däremot med stor sannolikhet
mellan 14,500 och 15,500 att dö.
Stora Tuna. 1. Socken i
Kop-parb. 1., delad på S. förs. (inkl.
Borlänge köping) och Amsbergs
kapellförs., vilka bilda pastorat i
Västerås stift. I S. ligga
Domn-arvets municipalsamhälle (14,600
inv.) och Romme hed (förr Tuna
hed), Dalregementets exercisplats
1796—1908. Kommunal
mellan-skola. 23,860 inv., därav 3,835 i
Amsbergs kapellförs. S., fordom
även Tuna, är Dalarnas gamla
landstingsplats samt var under
äldre Vasatiden ärnat till
bis
kopssäte och stad. Där låg även
fogdeborgen Borganäs. I S. hölls
den ryktbara räfsten med
dalkarlarna 1528 (se Dalupproren
sp. 5). — Kyrkan, en stor,
tre-skeppig gråstenskyrka med
dekorativa detaljer i tegel, härrör i
huvudsak från 1400-t:s senare
hälft. Vid en genomgripande
restaurering 1914—17 erhöll tornet
sin ståtliga barockspira. — 2.
Kontrakt i Västerås stift,
omfattande pastoraten Stora Tuna och
Amsberg; Silvberg; Säters
stads-och landsförs.; Gustav.
Stora
uppfostringskommit-tén, se Skolväsen sp. 849.
Stora Uppåkra, se U p p
-å k r a.
Storavan, en av de stora sjöar,
som genomflytas av Skellefte älv
(se Hornavan), belägen i
Arjeplogs och Arvidsjaurs
socknar, Norrb. 1., 419 m. ö. h. Flera
öar, bl. a. Storön. Största djup
21 m. 170 kvkm.
Stora Victoriaöknen, se
Australien sp. 862.
Sto’rax, s t y’ r ax, s t y r a x
-balsam, seg, klibbig,
halvflytande, gråbrun massa av
angenäm lukt och rivande, aromatisk
smak. S. framställes ur barken
av Liquida’mbar orienta’le (fam.
Hamamelida’ceae) ordn. Rosa’les),
från Mindre Asien. Återstoden av
barken efter framställningen av S.
användes till rökelse
(”Kristus-trä”). S. består, utom av harts,
av fri kanelsyra, aromatiska
ka-nelsyreestrar, vanillin, vatten
m. m. Användes i rökelse, i
medicinen som expectorans och mot
skabb. Jfr Satinvalnöt och
S t y r a x.
Stora Äby, socken i östergötl.
1., jämte ödeshög pastorat i
Linköpings stift. 1,855 inv.
Storbacka, se
Fiskredskap sp. 66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
