Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35 Storbritannien (Mynt. Mått och vikt. Författning) 36
knutet till europeiska
lufttrafiknätet (se Lufttrafik sp.
831—832). — För mynt, mått
och vik.t gälla gamla enheter,
som sakna all anpassning till de
i S. ej införda decimal- och
metersystemen. S. hai-
guldmyntfot med huvudmyntet
sove-reign om 7,3224 gr. guld (=
18,16 sv. kr.); den däremot
svarande sedeln, pound sterling,
pundet, är räkneenhet. 1 pund =
20 shillings, 1 crown — 5
shillings, 1 florin — 2 shillings. 1
shilling = 12 pence = 24
half-pennies = 48 farthings. 21
shillings betecknas (efter ett äldre
mynt) som 1 guinea.
Sedelutgivningen tillkommer till största
delen Bank of England. Längdmått
äro yard (= 0,9144 m.) = 3 fot
= 36 inches = 432 lines. 1 mile
(= 1,609 m.) =8 furlongs =
320 poles = 1,760 yards. 1 league
— 3 miles. Djupmått är fathom
= 2 yards. Ytmått äro acre (=
40,47 ar) = 4 roods = 160
squarerods = 4,840 squareyards.
1 squaremile = 640 acres.
Rymdmått äro, utom kubikyard, -fot
och -tum, gallon = 4,546 1.,
quarter = 8 bushels = 32 pecks
= 64 gallons. 1 gallon = 4
quarts = 8 pints — 32 gills. Vid.
finnas fluid ounce = 28,4 kbcm.
och fluid drachm = 3,55 kbcm.,
registerton = 100 kbfot, rod =
1,000 kbfot. Om viktenheter se
Pound. Utom där nämnda
enheter finnas ton (= 1,016 kg.)
— 20 hundredweights = 80
quar-ters = 160 stones = 2,240
pounds avoirdupois samt cental
= 100 pounds avoirdupois.
Apo-tekarvikter äro scruple = 20
grains, drachm = 60 grains,
ounce = 480 grains, grain = 6,48
cgr. — Författning. En hela
statsskicket sammanfattande
konstitution saknas; i stort sett är
författningen av sedvanerättslig
natur. S:s statsliv regelbindes av
en mängd på olika tider
tillskapade politiska maximer, av vilka
den viktigaste och ledande är
parlamentarismen (se d. o.).
Grunden till denna lades genom
1688 års revolution och Bill of
Rights (”rättighetslagen”) s. å.,
genom vilken en kunglig
maktutövning mot parlamentets vilja
omöjliggöres. Förutsättningen för
ett parlamentariskt styrelsesätt,
nämligen ett organ, genom vilket
representationens folkvalda del,
underhuset, positivt gör sin vilja
gällande inom regeringen,
förverkligades emellertid först i det
under 1700-t:s lopp uppkomna
kabinettet, the Cabinet, bildat på
grundvalen av en bestämd
majoritet i underhuset. Fullt
genomförd blev dock denna
parlamentarism först i och med 1832 års
parlamentsreform, som medförde
underhusets emancipation från
beroendet av överhuset och
kronan. — Inom suveränens
rådgivar konselj kunna urskiljas tre
avlagringar: 1) Privy Council
(”hemliga rådet”), det från
medeltiden nedärvda rådet, det enda
råd, författningen känner och det
enda, där konungen personligen
tager säte; det fungerar numera
endast som organ för formell
behandling av vissa statsakter,
som anses för sin tillkomst kräva
suveränens personliga
medverkan, t. ex. inkallelse av
parlamentet. Medlemmarna, vilkas
antal uppgår till c:a 200, sitta på
livstid. 2) Cabinet, kabinettet,
S:s egentliga regering, som
motsvarar ministären i andra
länder, är okänt för lagen. Realiter
sett är det en samling
parlamentsledamöter av en viss
politisk färg, vilka utnämnas till
vissa höga ämbeten, med vilka i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
