Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storckenfeldt, Erik - Storebro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Storebro—Storhet
64
generaldirektör och chef för
Telegrafstyrelsen 1890, ordinarie
1893, befrämjade i hög grad
riks-telefonnätets utveckling.
Storebro, urspr. järnbruk
(anlagt 1728), numera gjuteri,
motorfabrik och mek. verkstad i
Vimmerby landsförs., Kalmar 1.
Äg. S. bruksbolag, grundat 1924.
Store He’dinge, stad i Præstö
amt, Danmark, nära Själlands
östkust. 2,500 inv.
Store Nordiske
Telegrafsel-skab, Det S., danskt telegraf
bolag, Europas största privata,
bildat 1869 genom sammanslagning
av tre bolag, vilka förmedlat
telegramtrafiken Danmark—Norge,
England och Ryssland, Norge—
Skottland, Sverige—Ryssland. S.
genomförde omedelbart ett
kabelsystem, som förband de tre
skandinaviska länderna med
England och Ryssland (över
Finland och nuv. Lettland),
oberoende av de kontinentala
landlinjerna. 1872 sammanslogs med
S. det 1869 bildade Store Nordiske
Kina og Japan
Extension-Sel-skab, vars östasiatiska kabelnät
var förbundet med det europeiska
medelst en landlinje från
Bottniska viken genom Sibirien till
Vladivostok. 1873 utlades nya
kablar, som förbundo Fanö med
Calais och Göteborg med
New-castle. Även i östern utvidgade
S. kabelnätet och byggde egen
landlinje mellan Peking och
Irkutsk (öppnad 1903), varjämte
ryska regeringen medgav bolaget
rätt att helt handha den
östasiatiska telegramtrafiken. 1906
nedlades kablax’ mellan
Shetlands-och Färöarna samt mellan
Färöarna och Island. — S. ägde 1926
14 europeiska undervattenskablar
med en sammanlagd längd avc:a
9,200 km. samt 7 östasiatiska
med c:a 6,400 km:s längd. De
europeiska och östasiatiska
kabelnäten äro vanl. förbundna
medelst två av S. handhavda
landlinjer (tillhöriga resp, länder,
varigenom de sträcka sig) från
Leningrad till Nagasaki och
Shanghai.
Storfjorden, rikt förgrenad
fjord i Möre fylke (Söndmör).
Särskilt områdena kring S:s
grenar Norangs- och
Geirangerfjordarna höra till Norges vildaste
och mest storslagna fjälltrakter.
Storfors. 1. Rörvalsverk,
rör-drageri, gjuteri och mek. verkstad
i Kroppa skn, Värml. 1. Äg.
Uddeholms a. b. — 2. Sågverk i Piteå
landsförs., Norrb. 1. Äg.
Munksunds a. b. (se a. b. Y11 e r
st-f o r s - M u n k s u n d).
Storforsen, se P i t e älv.
Storfothöns, se
Talegalla-h ö n s.
Storfurste. 1. Finlands forna
härskartitel, antagen av Johan
III 1581 och buren av de svenska
konungarna till 1809, av de ryska
tsarerna 1809—1917. — 2. Rysk
härskartitel, före Rysslands
enande innebärande anspråk på
överhögheten över delfurstendömena,
sedan knuten till erövrade
provinser, slutligen tillerkänd
tsar-familjens medlemmar.
Storhertig (ital. granduca, ty.
Grossherzog), här skar titel, som
burits av italienska och tyska
furstar och f. n. bäres av
Luxemburgs suverän. Det första
storher-tigdömet var Toscana (1569).
Storhet,
matematiskt-naturve-tenskapligt, ej närmare
definierbart grundbegrepp; omfattar allt,
som kan mätas 1. till storleken
jämföras med annat av samma
slag. — De matematiska S. äro
talstorheter (se Tal) och
rums-storheter 1. e x t e n s i’ v a S.
(längder, ytor, volymer, vinklar
m. m.). In t en si’va äro
så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
