Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stramalj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Stramalj—Strandflaten
82
tegelbyggnader, främst
Nikolai-kyrkan (1300-t.) och
Mariakyr-kan (1400-t.) samt rådhuset.
Bibliotek och museum. Betydande
fiske. 39,000 inv. — S.
grundades omkr. 1209 och var under
senare medeltiden en av de
mäktigaste hansestäderna. Under
Trettioåriga kriget, då det av
Wallenstein belägrade S. 1628
slöt förbund med Gustav II Adolf,
var det en viktig svensk
operationsbas. S., som tillhörde Sverige
1648—1814, hölls efter en
belägring besatt av preussarna 1715
—20. S. tillföll Preussen 1815.
Strama’lj (Ity. stramei, urspr.
av lat. sta’men, tråd),
genombrutet tyg, använt som botten i
broderier. Håligheterna framställas
genom att varp och väfttrådar
sammanföras i grupper om vanl.
3 å 5 trådar, som hållas isär
genom bindningen.
Stranda. 1. Härad och tingslag
i N. Möre och Stranda domsaga,
Kalmar 1., omfattande socknarna
Döderhult, Mönsterås och Älem
samt Mönsterås köping. — 2.
Kontrakt i Växjö stift,
omfattande pastoraten Ålem, Mönsterås,
Döderhult och Oskarshamn.
Strandberg. 1. Olof S., f.
1816, d. 1882, sångare, anställd
1842—67 vid Kungl. teatern i
Sthlm, känd för sin välljudande
tenorstämma. — 2. Karl (Carl)
Vilhelm August S., f. 1818,
d. 1877, den föreg:s broder, skald
under pseud. T a’ 1 i s Q u a’ 1 i s
(Q val is). S. studerade från
1838 i Lund och tolkade i talrika
tillfällighetsdikter
studentungdomens radikala och
skandinavis-tiska sympatier. Sin främst av
G. Herwegh påverkade, energiskt
koncentrerade lyrik från dessa år
samlade S. i Sänger i pansar
(1845) och Vilda rosor (1848;
bägge ingå i Dikter, 1854). 1847
C. V. A. Strandberg. Litografi från
1860.
lämnade S. Lund och bosatte
sig i Sthlm, där han 1852—65
var teaterkritiker i Stockholms
Dagblad och från 1865
redaktör för Post- och Inrikes
Tidningar; 1862 blev han led. av Sv.
akad. Han sysslade då framför
allt med ett omfattande
översättningsarbete (främst av Byrons
episka dikter). Hans egen senare
lyrik (bl. a. Dikter, 1861)
utgö-res företrädesvis av historiska
dikter, realistiska genrebilder
samt tillfällighetsvers. — Med
sin fosterländska läggning och
sin klangfulla, klara och smidiga
verskonst är S. den mest
betydande lyrikern mellan Tegnér och
Snoilsky, på vilken senare han
även övat inflytande. Sami. uppl.
av S:s dikter i 5 bd 1877—78;
ny uppl. 6 bd, 1917—20. — 3.
Karl Gustav S., f. 1825, d.
1874, den föreg:s kusin, skald,
justitieråd 1868, led. av Sv. akad.
1869, dess sekr. 1872, skrev
fosterländska dikter samt översatte
antika skalder.
Strandflaten, ett i stort sett
terrassformigt, brett bräm av
norska kustlandet nedanför de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
