Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stratford-on-Avon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Straussbro—Strejk
92
Kichard Strauss. Kolteckning av Karl
Bauer.
diskt rik temagestaltning, polyfon
satskonst och ytterst effektfull
instrumentering. S. har f. ö. främst
gjort sig gällande som
musikdramatiker. Hans huvudverk för
scenen är den naturalistiska
operan Salome (1905, Sthlm 1908),
följd bl. a. av sorgespelet Elektra
(1908), den musikaliska komedin
Rosenkavaljeren (1911, Sthlm
1920) och den halvt
pastiche-artade Ariadne pä Naxos (1912,
Sthlm 1926). Bland S:s övriga
verk märkas en violinkonsert,
kammarmusik och sånger.
Straussbro [sjtrao’s-], klaff
-bro, vid vilken på motsatt sida
om broklaffen, som är vridbar
kring en fast horisontal axel,
är anordnad en rörlig motvikt.
Klaffbroar över Trollhätte
kanal för Uddevalla—Vänersborg—
Herr ljunga järnväg och över
Hammarbyleden vid Danvikstull
äro utförda enl. detta system (jfr
Bro sp. 585—586).
Strausspålar [sjtrao’s-], se
Simplexpålar.
Stravi’nskij, Igor
Feodo-r o v i t j, f. 1882, rysk
tonsättare. S., vilken efter att tidigare
ha fullföljt traditioner från den
nationella skolan senare anslutit
sig till ytterlighetstendenser inom
modern musik, har bl. a. skrivit
kammarmusik, orkesterverk,
baletter (Eldfågeln, Pulcinella,
uppförda i Sthlm 1927, och
Petrusjka) samt operan
Näktergalen.
Stre’ber (ty., eg. strävare),
person, som utan att vara
nogräknad med medlen av alla
krafter strävar att komma fram till
en inkomstbringande 1.
inflytelserik ställning.
Streck, se Kompass sp.
1063 och Segling sp. 357.
Streckmått, s t r e c k m å 11
-stav, se Längdmätning.
Streichgarn [strä’j$-] (av ty.
streichen, stryka, karda) 1.
kard (ulls) garn, garn av
kort, krusig ull, som blott
kardats (jfr Kamgarn), varför
tråden består av liksom
hop-snärjda hår. S. användes mest
till vävnader, som skola valkas.
Jfr Spinning och U 11.
Streitberg rsjtra’jtbär$],
Wilhelm, f. 1864, d. 1925, tysk
språkforskare, prof, i
indoeuro-peisk språkvetenskap i Fribourg
1889—98, i München 1909, i
Leipzig 1920. S. har inom
germansk filologi publicerat
avhandlingar och handböcker av högt
värde (Ergermanische
Grammatik, 1896, m. fl.).
Strejk (av eng. strike, slå),
av arbetare 1. andra i annans
tjänst anställda gemensamt
företagen arbetsnedläggelse, avsedd
som påtryckningsmedel i regel
mot arbetsgivaren 1. en grupp av
arbetsgivare, stundom med vidare
syftning (se nedan). S. är
karaktäristisk för den moderna
fackföreningsrörelsen, och i och med
dess utveckling ha
arbetsinställelser av alla slag ökats i omfång
och varaktighet.
Arbetsgivarpar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
