Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strängnäs domprosteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Strängsered—af Ström
140
der S., vilket sedan dess omfattar
större delen av Södermanland
samt Närke (utom några
Söder-manlandssocknar på gränsen mot
Västmanland, vilka förts till
Västerås stift), med f. n. 16
kontrakt, 108 pastorat, 156 lands-,
13 stads-, 1 gemensam lands- och
stadsförs. Areal 13,014 kvkm.
Folkmängd (1 jan. 1927) 407,935.
Strängsered, socken i Älvsb.
1., jämte Hössna och Gullered
pastorat i Skara stift. 430 inv.
Strätta, se A n g e 1 i c a.
Strävbåge, se Strävpelare.
Strävpelare (fr. contrefort),
en utvändig murpelare, som
upptar mot muren verkande
sido-tryck. S. utbildades i den gotiska
kyrkoarkitekturen som vederlag
mot kryssvalvens tryck mot
långhusmurarna. Vid basilikala
anläggningar förmedlas
mittskepps-valvens tryck till S. genom över
sidoskeppstaket slagna
sträv-bågar. Se ill. till Gotik.
Strävsopp, se Rörsoppa r.
Strö, ämnen, som bredas till
bädd åt husdjur och därefter
inblandas i gödseln. Mest användes
halm, vilken dock har liten
förmåga att uppsuga urin och
kvar-hålla av gödseln bildad
ammoniak; långt bättre i detta
avseende är torvströ.
Strö, l- Socken i Skarab. 1.,
jämte Sunnersberg och Gösslunda
(och framdeles Rackeby och
Ska-lunda) pastorat i Skara stift.
345 inv. — 2. Se N o r r a S t r ö,
Västra Strö och östra
Strö.
Strödda blad, se
Bladställning.
Ströget (da., ”stråket”), se
Köpenhamn sp. 79.
Ström. 1. Socken i Jämtl. 1.,
pastorat i Härnösands stift. I S.
ligger Strömsunds
municipalsam-hälle. Kommunal mellanskola.
7,290 inv. — 2. Kontrakt i
Härnösands stift, omfattande
pastoraten Hammerdal och
Gåx-sjö; S. 1; Alanäs; Lit och
Kyrk-ås; Häggenås; Rödön, Näskott,
Aspås och Ås; Föllinge, Laxsjö
och Hotagen; Frostviken. — 3.
Se Ströms bruks a. b.
Ström, se Elektrisk
ström,
Konduktions-ström och
Konvektions-ström.
Ström, Fredrik, f. 1880,
publicist och politiker. S., som
1911—16 var sekreterare i
socialdemokratiska arbetarpartiet,
1918—20 redaktör för Folkets
Dagblad Politiken, 1919—24
bol-sjevik-rysk konsul i Sthlm, 1921
-—25 sekreterare i Sveriges
kommunistiska parti, är sedan 1926
chef för Skådebanan. 1916—21
led. av F. K. Stadsfullmäktig i
Sthlm sedan 1912, har han bl. a.
tagit initiativ till Sthlms
skön-hetsråd. S. har utgivit politiska
skrifter, romaner, skådespel m. m.
Ström, Halfdan, f. 1863,
norsk målare, prof, vid
konstakademin i Oslo. Elev av Chr. Krohg,
målade S. först naturalistiska
arbetarbilder (Restaurationen,
1888, Nasjonalgalleriet, Oslo).
Hans senare måleri har en
ljusare ton och stämning.
af Ström, Israel Adolf,
f. 1778, d. 1856, adlad 1833,
den högre skogsundervisningens
grundläggare i Sverige och en av
förgrundsgestalterna i svensk
skogshushållnings historia. 1801
inspektor, senare intendent (till
1850) över Kungl. Djurgården,
Sthlm, hovjägmästare 1820. S.
inrättade 1825 på egen bekostnad en
läroanstalt för skogshushållare,
vilken 1828 efterträddes av det
på S:s initiativ tillkomna statens
Skogsinstitut, vars direktör S. var
från dess instiftande till 1854.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
