Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundsvall - Sundsvalls-Posten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Sundsvalls-Posten—Sunnerbo
260
gelleden blivit ofarbar, uppstod i
stället vid kusten ”Sunds stad”,
som fick stadsprivilegier 1621. S.
förblev dock länge en obetydlig
fiskehamn. Det brändes 1721 av
ryssarna och brann ånyo 1803 och
1888. Uppkomsten av en
betydande sågverksindustri kring S.
har medfört stadens stora
uppsving från 1800-t:s mitt. — 2.
Kontrakt i Härnösands stift,
omfattande pastoraten Ljustorp;
Hässjö och Tynderö; Skön och
Skönsmon; Alnö; Timrå; S. 1;
Indal; Indals-Liden och Holm;
Njurunda.
Sundsvalls-Posten,
konservativ middagstidning i Sundsvall,
grundad 1859.
Sundsvalls Tidning, frisinnad
söckendagstidning i Sundsvall,
grundad 1841 som veckotidning
under namnet Alfwar och Skämt.
Sundt, E i ler t, f. 1817, d.
1875, norsk samhällsforskare och
folkbildningsfrämjare, lärare vid
Kristiania tukthus 1845, präst i
Eidsvold 1870. Genom sina
omfattande forskningar i de lägre
samhällsklassernas
levnadsförhållanden och kulturståndpunkt blev
S. en föregångare för den
demografiska socialstatistiken.
Sundt-Ha’nsen, Carl, f.
1841, d. 1907, norsk målare. S.
erhöll sin utbildning i Düsseldorf,
men skiljer sig genom sina
dystra, patetiskt uppfattade
motiv från den idylliskt betonade
berättarkonst, som där
omhuldades (t. ex. I länsmansarresten,
1875, Nasjonalgalleriet, Oslo).
Sundvall, Karl Fredrik,
f. 1754, d. 1831, arkitekt,
systerson till K. F. Adelerantz, som
ledde hans utbildning,
hovintendent 1792. S:s monumentala men
i detaljerna kärva stil
representerar övergången till empiren.
Hans mest typiska verk är
Stjärn
sunds (se ill. till d. o.) slott;
Carolina rediviva (se ill. till d. o.;
1819—41) återgår endast delvis
på hans ritningar.
Su’nesön, Anders, se
Hvide ä 11 e n.
Sungari, n. Manchuriets
huvudflod, upptager från v. bifloden
Nonni och utfaller från h. i
Amur. Segelbar från Kirin;
is-belagd under vintern. C:a 1,300
km.
Su nion, Ättikas s.ö. udde med
forntida befästningar och ståtliga
tempelruiner.
Sunn-, i norska namn, se
S ö n d -.
Sunn, s u n n h a m p a, se
Crotalaria.
Sunnanskog, under forn- och
medeltid benämning på landet s.
om Tiveden och Kolmården (jfr
Ovanskog och Götaland).
Sunnanväder, se Peder
S u n n a n v ä d e r.
Sunne. 1. Socken i Jämtl. L,
jämte Norderön pastorat i
Härnösands stift. 1,525 inv. — 2. S.,
förr Sund, socken i Värml. 1.,
bildar jämte S. 3 församling
och pastorat i Karlstads stift.
9,415 inv. —- 3. Köping i Värml.
1. (jfr S. 2), naturskönt belägen
vid sundet mellan övre och
Mel-lan-Fryken. Kommunal
mellan-skola; ångsåg, hyvleri, tegelbruk
m. m. Station vid
Kil—Fryksda-lens järnväg. 1,655 inv.
Sunnemo, socken i Värml. 1.,
jämte N. Råda, Hagfors och
Gustav Adolf pastorat i Karlstads
stift. 1,530 inv.
Sunne, Ovikens och Hallens
tingslag i Jämtlands v. domsaga,
Jämtl. 1., omfattar socknarna
Frösön, Sunne, Norderön, Hallen,
Marby, Oviken och Myssjö.
Sunnerbo. 1. Domsaga i
Kronob. L, utgöres av ett tingslag,
omfattande S. 2. 39,145 inv. —
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
