Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svane ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Svarande—Svartfläcksjuka
288
Svarande, svarandepart,
se Part och Rättegång.
Svaromål, i rättegång
svarandens genmäle å käromålet.
Svart, absolut svart, se
Strålning.
Swart, se Peder Swart.
Svarta bergen. 1. Se Black
M o u n t a i n s. — 2. Benämning
på Montenegros (”svarta berget”)
karstområden, som få karaktär
av kalkstenens svartgråa färg.
Svarta döden, se
Diger-döden.
Svarta havet, ry. Tjernoje
More, turk. Karadeniz, lat.
Po’ntus euæi/nus (”det
gästvänliga havet”), innanhav mellan
Europa och Asien, benämnt S. på
grund av de vintertid vanliga
dimmorna. Genom Bosporen,
Mar-marasjön och Dardanellerna
för-bindes S. med Medelhavet och
genom Kertj sundet med Asovska
sjön. 424,000 kvkm. Kusterna i
s. och ö. samt delvis i v. äro
bergiga, n. kusten är lågländ och
delvis kantad med laguner,
”li-maner”. Största djup 2,243 m.,
medeldjupet 1,225 m. Ytvattnets
salthalt 1,8—1,9 %.
Yttemperaturen stiger sommartid till 20° a
210; vintertid äro n. delarna
ofta isbelagda. Redan vid 100 m: s
djup stabiliseras temperaturen
till c:a 7° men stiger 1°—2° mot
bottnen på grund av
inströmmande varmare och saltare vatten
från Medelhavet (se d. o. sp.
1411 f.). En egendomlighet med
S:s vatten är dess stora
svavel-vätehalt (vid 200 m:s djup 214,
vid 500 m:s djup 570 kbcm. per
1.), som orsakar, att under 150
m:s djup intet liv kan finnas
utom en del svavelbakterier.
Tidvattnen äro mycket obetydliga.
Under somrarna härska n.ö. och
vintertid s. och s.ö. vindar.
Sjöfarten är ganska livlig, då bl. a.
ryska svartajordsområdets
åkerbruksprodukter på denna väg via
Medelhavet föras till
Väst-Europa. S. är särskilt i n.
fiskrikt (stör m. m.). — Om de
folkrättsliga bestämmelserna om S.
se Mare clausum sp. 1216.
Svarta jorden, ry. tjernosem,
en utomordentligt bördig, av
humusämnen svartfärgad jordart,
främst förekommande i s.
Ryssland (se d. o. sp. 1538). Anses
som en lössbildning 1. som en på
stället bildad vittringsprodukt.
Svartalf, i fnord. myt. väsen,
närmast besläktade med
dvärgarna. S. tillverkade åt asarna deras
förnämsta klenoder. Jfr A 1 f e r.
Svarta rasen, vanligt namn på
negerrasen. Till svarta 1.
negrotda raser räknas
utom negerrasen även negritorasen.
Alla dessa folk äro svarta 1.
svartbruna samt ullhåriga.
Medan negrerna ha stor
kropps-längd och kraniet visar dragning
åt dolikocefali, äro emellertid de
övriga folken småväxta och ha
mera brakyeefalt kranium. Om ett
närmare genetiskt samband
mellan de två grupperna föreligger, är
osäkert. I beteckningen mörka
raser inbegripas folk av
mycket olika ursprung, näml, utom
ovannämnda även indisk urras,
papua-, melanesisk och australisk
ras samt Afrikas dvärgstammar.
Jfr Människoraser.
Svartbrand, frasbrand (se
d. o.).
Svartbrokig boskap,
låglands-boskap (se d. o.).
Svartbröder, se
Domini-k a n o r d e n.
Svarteborg, socken i Göteb. 1.,
pastorat i Göteborgs stift. 2,595
inv.
Svarte prinsen, se Edward
sp. 706.
Svartfläcksjuka, namn på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
