Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svartviksfältet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Svartå—Svarv
296
och museum). — 5. P e h r S., f.
1860, den föreg:s broder,
industrimän, chef för Kvarn a. b. J. G.
Swartz i Norrköping. S. har
bl. a. genom donation möjliggjort
Svenska stadshistoriska
institutets tillkomst.
Svartå. 1. Station i Kvistbro
skn, Örebro 1., vid
statsbanelin-jerna Laxå—Charlottenberg och
Örebro—S. — 2. Järnverk med
masugn, lancashireverk och
stång-järnssmedja nära S. 1, anlagt
1658. Äg. Hasselfors bruks a. b.
(se H a s s e 1 f o r s).
Svartån. 1. Vattendrag i
Närke, flyter från sjön Toften
(jfr d. o.) mot n.ö. genom Örebro
till Hjälmaren. S. har stritt övre
lopp och är kanaliserad från
Ske-bäck (se Örebro). 60 km. —
2. Vattendrag i Småland och
Östergötland, upprinner v. om
Eksjö, flyter norrut genom
smärre sjöar till Sömmen, varifrån
den med n.ö. huvudriktning
fortsätter till Roxen. I övre loppet
rik på forsar. 125 km. 3,430
kvkm:s flodområde. — 3.
Vattendrag i Västmanland, upprinner i
Gamla Norbergs bergslag,
genomflyter många sjöar och utmynnar
genom Västerås i
Västeråsfjär-den av Mälaren. S. bildar flera
forsar och fall. 62 km..
Svartälven upprinner i ö.
Värmland och flyter genom v.
Västmanland till Möckeln,
varifrån den fortsättes av Letälven.
Svartälvs järnväg, (S. E. J.),
en 38 km. lång, normalspårig
järnvägslinje mellan
Grythytte-hed och Kortfors, öppnad för
allmän trafik 1882—89. S.
inköptes 1910 av staten, som trafikerar
densamma men redovisar den
som enskild järnväg.
Svartöstaden,
municipalsam-hälle i Neder-Luleå skn, Norrb.
1., på halvön Svartö utanför
Luleå. Stora moderna
anläggningar för malmlastning. Ändpunkt
för Riksgränsbanan. 1,100 inv.
Svarv, arbetsmaskin för
framställning av rotationskroppar
samt för skärning av gängor.
Arbetsstycket utför
arbetsrörel-sen, stålet matningsrörelsen. De
vanliga gängskärningssvarvarna
för metaller, s. k. s u p p o’ r t
-svarvar, ha horisontal axel.
Verktyget (svarv-, gäng- 1.
fasonstålet) fästes i en ståthållare med
plats för ett 1. flera stål.
Stålhål-laren vilar på en s u p p o r t, som
vid längdmatningen med sin
undre yta, släden, glider på
prismat (se d. o.
Maskin-tekn.). För tvärmatning har
supporten en tvärslid, ovanpå
vilken stålhållaren är rörlig
genom en toppslid, och med
denna erhålles snedmatningen.
För svarvning av mycket långa
koniska kroppar användes en
konlinjal, placerad på S:s
baksida, påverkande
tvärmatningen efter hand som supporten
rör sig längs prismat.
Längdmatningen åstadkommes med 1 e d a
-reskruv (för
precisionsarbeten, ss. gängskärning), som
ingriper i en med supportens släde
förbunden mutter, 1. med k u g g ■
stång (för grovsvarvning),
varvid drivkraften för såväl
längdsom tvär- och snedmatningen
överföres till supporten medelst
en mataraxel, försedd med
kilspår efter hela längden.
Anordningar för matningarnas
fastlåsning och omkastning, automatisk
stopp för desamma samt
frik-tionskopplingar för till- och
från-slagning finnas oftast. Dessa
monteras jämte rattar och
handtag för resp, matningar på
sköldplåten 1.
förklädet. Arbetsrörelsen tilldelas
arbetsstycket medelst spindel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
