Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swedenborg, Emanuel - Svedjebruk - Svedning, sengning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Svedj ebruk—Svedning
316
solsystemets utveckling, i den
car-tesianska naturfilosofins strängt
mekanistiska anda. Att S. även
sökte tolka livsföreteelserna och
själsprocesserna ur denna
synpunkt framgår bl. a. av hans
skrift De mechami’smo
operatio’-nis a’nimae et co’rporis (1734).
En starkare spiritualistisk
orientering gör sig under anknytning
till Cambridgeskolan gällande i
verken De oecono’mia re’gni
ani-ma’lis (2 dir, 1740—41) och
Re’g-num anima’le (3 dir, 1744—45),
vilka dock samtidigt innehålla
en rik fond av anatomiska,
fysiologiska och psykologiska studier.
Av nyplatonismens idévärld i
förening med impulser från Miltons
’Paradise lost’ präglas den
sublima prosadikt, vari S. under titeln
De cu’ltu et amo’re De’i (2 dir,
1745; delvis övers. 1925) skildrar
jordens uppkomst och utveckling
till hemvist för vårt släkte. Från
den judiska nyplatonismen har S.,
delvis under förmedling av vissa
renässansfilosofer, tillägnat sig
den s. k. korrespondenslära och
därmed intimt sammanhängande
allegoriska bibeltolkningsmetod,
som dominerar hela hans senare
religiösa författarverksamhet,
sådan den främst kommit till
uttryck i Area’na coe^stia (1749—
53; Himmelska hemligheter, 17
bd, 1861—1912) och Ve’ra
re-Wgio christia’na (1771; Den
sanna kristna religionen, 1888). Den
högre andemening, som döljer sig
bakom det bokstavliga bibelordet,
utgör näml, ett specialfall av den
”korrespondens” 1. motsvarighet,
som över huvud råder mellan
tillvarons andliga sida och dess
fysiska 1. naturliga. I kraft härav
återfinnes ock såväl i det
dödsrike, vari människorna närmast
efter döden befinna sig, som i de
himlar och helveten, där de
om
sider alltefter sin egen väsenarts
krav hamna, så fullständiga
motsvarigheter till jordelivets
förhållanden, att de hädangångna
först efter längre 1. kortare tid
förstå, att de äro döda. F. ö.
polemiserar S. mot kyrkans
försonings-och treenighetslära, Yttersta
domen är en tilldragelse i
andevärlden och det ”nya (1.
himmelska) Jerusalem” (Upp. 21) den
renare form av kyrka, som S.
menade sig kallad att åstadkomma. -—
Huvudarbetet om S. är M. Lamms
Swedenborg (1915). — S. träffade
själv inga anstalter för grundande
av ett nytt samfund. 1788,
konstituerades emellertid av anhängare
till S. ”nya kyrkans” första
församling (i London), och därefter
utbredde sig denna kyrka
särskilt i England och Nord-Amerika,
som alltjämt äro dess
huvudcentra (i England mellan 5,000
och 6,000 medl., i För. Stat,
inemot 10,000). I Sverige
omfattades S:s idéer till en tid av
åtskilliga präster. Formliga
swe-denborgska församlingar bildades
här först på 1800-t. Numera
finnas: Nya kyrkans svenska
församling (en i Sthlm och en i
Göteborg) och Nya kyrkans
församling (en i Sthlm).
Svedjebruk, periodiskt
återkommande röjning och bränning å
skogsmark för 1—2 års odling,
vanl. av råg och rovor, varefter
området, s v e d e n, lämnas att
åter igenväxa med gräs, som
användes till bete, och skog. Denna
urgamla odlingsmetod användes
förr i Sverige, huvudsaki. av
inflyttade finnar, men har upphört
i den mån skogen fått värde.
Svedning, s e n g n i n g,
appre-turbehandling, som avser att
befria bomulls- och yllevävnader
(stundom garner) från utstående
fibrer. S. sker i maskiner, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
