Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska armén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Svenska armén
328
Svenska armén. Den
forn-svensKa krigsmakten till lands
bestod av lantvärnet och hirden (se
d. o.). Till lantvärnet skulle varje
vapenför man ansluta sig;
mestadels uppbådades endast ett visst
antal, och blott i nödiall kallades
”man ur huse”. Lantvärnet var
urspr. ej skyldigt följa konungen
längre än till landskapets grans.
Den enda lanthär, varover denne
oinskränkt förfogade, var hirden,
som från 1100-t. torde ha bestått
av järnklädda ryttare. Sedan
genom ledingens förfall
lantfor-svaret fått okad betydelse,
skapades en verklig ryttarhär genom
rusttjänstens (se d. o.) införande
1279. Värvade trupper,
huvudsaki. bestående av utlänningar,
började användas under senare
medeltiden. — Först med Gustav
1 kan ett ordnat härväsen sägas
ha uppkommit. Av honom lades
grunden till det äldre
indelningsverket (se d. o.). 1634
omfattade detta 13 svenska och
7 finländska infanteri- samt 4
svenska och 3 finländska
kavalleriregementen. Värvning
användes uock allt fortfarande, och i
Trettioåriga kriget och Karl X
Gustavs krig utgjorde de värvade
trupperna huvuddelen av
fältarméerna. Vid 1600-t:s mitt uppgick
S:s normala styrka till omkr.
38,000 man inhemska och 16,000
man värvade trupper mot omkr.
15,000 man, huvudsaki. inhemskt
folk, vid slutet av Gustav Vasas
regering. — Karl XI
reorganiserade armén, genomförande det yngre
indelningsverket (sed. o.
sp. 1288). Detta omfattade 15
svenska och 7 finländska
infanteri- samt 8 svenska och 3
finländska kavalleriregementen,
sammanlagt omkr. 36,500 man, därav
10,000 man finländska trupper.
Vid Karl XI :s död räknade armén
därjämte omkr. 28,000 man
värvade trupper. Den indelta arméns
organisation bibehölls under
1700-t. praktiskt taget
oförändrad, de värvade truppernas
numerär sjönk. Krigen i början av
1800-t. påvisade behovet av ökad
personal till armén. 1812
tillkom beväringsinstitutionen. Varje
vapenför yngling skulle tillhöra
beväringen, d. v. s. arméns
för-stärkningsmanskap, i 5 år samt
övas i 12 dagar. Under 1800-t.
framträdde under intryck av den
allmänt europeiska utvecklingen
ständigt ökade krav på S: s
förstärkande och omorganisation.
Värnplikten (se d. o.)
utvecklades, främst genom successivt
(1858, 1885, 1892, 1901) ökad
utbildningstid, varvid även
be-väringens uttagande ordnades
genom inskrivningsväsendet (1885)
och organisationen i
arméfördelningar konsekvent genomfördes
(1892) samt slutligen (1901) den
stående (indelta och värvade,
armén ersattes med en helt på
allmän värnplikt byggd
organisation. Varje truppförband har
härigenom en kader av officerare,
underofficerare samt fast
manskaps-personal (underbefäl och menige
volontärer, de senare för
rekrytering av underbefälet och
underofficerare), medan massan av
manskapet utgöres av värnpliktiga.
Utbildningstiden var för flertalet
av dessa (fottrupperna) 240
dagar. 1914 års härordning
bibehöll arméns organisation
oförändrad, varje truppförbands
kader utökades, utbildningstiden
ökades för flertalet värnpliktiga
till 360 dagar. Mycket snart
började dock härordningens
effektivitet inskränkas genom
minskningar i utbildningstidens längd,
inhi-berandet av reservtrupp- och
landstormsövningar m. m., det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
