Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska flottan - Svenska folkförbundet - Svenska folkpartiet - Svenska fornskriftsällskapet - Svenska Frälsningsarmén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333 Svenska folkförbundet—Svenska Frälsningsarmén 334
utveckling, och mot slutet av
1560-t. bestod flottan av ett
80-tal fartyg med en bemanning av
10,000—11,000 man. Dess
huvud-station var då Stockholm.
-—-Officers- och underofficerskårerna
fingo på 1600-t. en mera bestämd
omfattning. Båtsmanshållet (se
Indelningsverket)
infördes, varigenom ett mera ordnat
system erhölls för anskaffning av
fartygsbesättningar, vilket förut
skett genom värvning och
utskrivning. 1658 bestod flottan av
ett 90-tal fartyg med 2,500
kanoner och omkr. 13,000 man. Den
förföll under Karl XI :s
förmyndarregering men iståndsattes åter
under Karls egen regering,
varunder även Karlskrona anlades och
togs i bruk ss. huvudstation. ■—■
Under Stora nordiska kriget blev
S. i det närmaste tillintetgjord.
Den återupprättades hjälpligt till
1741—43 års krig, och 1756
upprättades under ledning av A.
Ehrensvärd en särskild
skärgårds-flotta under namn av arméns
flotta. Under Gustav III:s hägn
inträdde en ny utvecklingsperiod.
Såväl skärgårds- som
örlogsflot-tan tillfördes under ledning av H.
af Trolle och F. H. af Chapman
under 1770- och 1780-t. ett flertal
nya och för sin tid synnerligen
välbyggda fartyg. -—■ Under 1788—90
års för S. så ärofulla krig bestod
örlogsflottan av 26 linjeskepp och
10 fregatter samt
skärgårdsflottan av inemot 200 småfartyg med
en bemanning av sammanlagt
omkr. 30,000 man. — Under
1800-t. inföll för S. en långvarig
svaghetsperiod, vilken huvudsaki.
synes föranledd av ovisshet i
typfrågor och strid om bibehållandet
av skärgårdsflottan ss. särskild
organisation. Dennas personal
sam-manslogs 1823 med örlogsflottans,
men 1865 återinfördes
uppdel
ningen för att åter avskaffas 1873.
Även i övrigt genomgick den inre
organisationen betydande
förändringar. Båtsmanshållet
ersattes av en fast anställd stam jämte
värnpliktige. 1901 uppsattes
kustartilleriet, avsett för
kustfästningarnas bemanning.
Flottan och kustartilleriet bilda
tills, marinen.
Flottbyggnadsverksamheten tog först under
1880- och 1890-t. åter fart för att
kulminera omkr. sekelskiftet. -—
Om S: s nuv. organisation se
Sverige. Försvarsväsen.
Svenska folkförbundet, bildat
1906 av mot fackföreningarnas
tvångsanslutningskrav
oppositionella arbetare i syfte att verka för
personlig frihet och
klassmotsättningarnas utjämning. S., som fick
anslutning från olika
samhällslager för sin sociala
reformpolitik, har bedrivit aktiv
propaganda, bl. a. i försvarsvänlig
riktning, genom spridning av
litteratur och genom resetalare (med
”blå bilen”). S., som numera
räknar c:a 5,000 led., utger sedan
1924 tidningen Riket (1907—23
Svenska folkviljan).
Svenska folkpartiet, före 1906
Svenska partiet, parti i
Finland (se d. o. sp. 1575 f.).
Svenska fornskriftsällskapet,
ett 1843 på föranstaltande av G.
Stephens och G. O.
Hyltén-Caval-lius bildat sällskap med uppgift
att utgiva äldre svensk litteratur
samt understödja utgivandet av
därpå grundade vetenskapliga
arbeten. S. har bl. a. utgivit det
viktigaste av den svenska
medeltidslitteraturen.
Svenska Frälsningsarmén
bildades 1905 genom utbrytning ur
internationella frälsningsarmén
på grundvalen av en demokratisk,
nationell och ekonomisk
opposi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
