Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Svensk konst
372
Romansk absidkyrka, Våmb,
Västergötland.
av de livliga
handelsförbindelserna, dels av inflytanden från de
länder, vilka organiserade
missionen, Tyskland och England.
Stavkyrkorna (se d. o.) ansluta
sig, såväl vad konstruktion som
dekoration beträffar, till de
hedniska templen. De stenkyrkor,
som ersatte dem, uppvisa
varierande typer (jfr Kyrka sp.
15S0). Vanligast äro
långhuskyrkorna med absid 1. rakslutet kor.
Särskilt i Västergötland (se d. o.
Kulturminnen) äro en rad i regel
små landskyrkor av detta slag
bevarade från 1000- och 1100-t.;
tyskt inflytande gör sig gällande
i Husaby (se d. o.), eljest
dominerar det engelska. Engelska drag
prägla även en grupp märkliga
kyrkor från tiden omkr. 1100,
som omfattar dels en katedraltyp,
representerad bl. a. av Gamla
Uppsala (se d. o.) och S:t Per i
Sigtuna — liksom S: t Olof i
samma stad flerskeppiga korskyrkor
av gråsten med ett kraftigt torn
över korskvadraten ■—, dels en
enskeppig landskyrkotyp med torn
över koret 1. långhusets ö. del.
En säregen, för försvarsändamål
utbildad typ utgöra rundkyrkorna
(se d. o.). Den romanska stilens
märkligaste monument i Norden,
den av italienare byggda Lunds
domkyrka (se d. o.), ligger
visserligen utanför Sveriges dåvarande
område men sträcker sitt
inflytande även över detta. Särskilt
livliga voro förbindelserna mellan
Lund och Gotland, där den
kyrkliga byggnadskonsten florerar i
rikare och mera egenartade
former än annorstädes (se
Got-1 a n d sp. 1404—1407). Med
klosterväsendet uppträder från
1100-t :s mitt ett franskt
inflytande i cisterciensordens (se d. o.)
mäktiga, konstruktivt betonade
huggstensarkitektur, som får sina
främsta representanter i Alvastra
och Värnhems (se dessa ord)
klosterkyrkor. Den senare, uppförd
omkr. 1250, tillhör redan en tidig
fas av gotiken, vars genombrott
äger rum i flera etapper under
1200-t. Ett inflytande från den
tyska övergångsstilen gör sig i
århundradets början gällande i
Mariakyrkan i Visby (se d. o.),
vilken under detta och nästa år-
Sko klosterkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
