Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Svensk konst
376
Unggotisk träskulptur. Huvudet av
madonnan från Sundre, Gotland.
(Gotlands fornsal.)
byggnader som Alsnö hus (se
A 1 s n ö) och det till
Stockholms slott (se d. o.) hörande
Adelshuset, ävensom Visby (se
d. o.) stadsmur böra dock
nämnas. — Den medeltida
skulpturen är helt knuten till
kyrkan, antingen den som
arkitektonisk utsmyckning, i dopfuntar
och gravvårdar (se dessa ord)
använder sig av stenen 1. den i
krucifix (se d. o.), helgonbilder
och andra kyrkoinventarier
arbetar i polykromerat trä. Såväl för
sten- som träskulpturens
vidkommande är Gotland länge en
central. De gotländska dopfuntarna,
som i stor utsträckning
exporterades, genomlöpa under 1100- och
1200-t. en rik utveckling, knuten
till ett flertal mästare, av vilka
blott ett par äro kända till
namnet. Den äldste av dessa,
Heg-w a 1 d r, fyller sina funtar med
myllrande figurscener i en
primitiv men frodigt berättande stil,
som hos hans efterföljare avlöses
av en sirlig bysantinism. Hos den
siste mästaren till de gotländska
figurfuntarna, S i g h r a f,
verk
sam omkr. 1200, framträder ett
franskt inflytande, inom den
samtida träskulpturen förkroppsligat
i Viklaumadonnan (se ill. till
Madonna), ett importarbete,
som efterbildas i stor
utsträckning. Sin höjdpunkt når den
gotländska träskulpturen under
1200- och 1300-t., då under
inflytande av först sachsisk
över-gångsstil och senare fransk
ung-och höggotik den romanska
stelheten och värdigheten viker för
en alltmera linjeskön och
behagfull stil, i sin ädlaste form
representerad av den unggotiske
mästaren till krucifixet och
madonnan från öja (se d. o.). En
mera nationellt betonad insats
göra de stenmästare, som under
1300-t. smycka öns kyrkoportaler
med figurskulpturer i en delvis
arkaiserande stil. På fastlandet,
där den romanska stenskulpturen
är rikast utvecklad i
Västergötland, introduceras den förfinade
franska gotiken av mästaren till
Sengotisk träskulptur. Den helige
Hiero-nymus (detalj). Av Bernt Notke.
(Vadstena klosterkyrka.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
