Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Svensk konst
380
Vadstena slott.
omfattande borganläggningar (se
Borg sp. 322). Byggmästarna
äro på några undantag när
inkallade främlingar, mest tyskar
och nederländare (familjen Pahr,
W i 11 e m B o y m. fl.). Den
medeltida traditionen fortlever långt
in på 1500-t., och till en början
gör sig renässansrörelsen
knappast påmint annat än i dekorativa
detaljer. Gripsholm (se d. o.),
Gustav Vasas förnämsta
byggnadsverk, är sålunda till hela sin
anläggning en senmedeltida borg.
Först under Erik XIV:s och
Johan III:s tid kommer
renässansen helt till makten. Kalmar slott
(se d. o.) är trots den
osymmetriska planen ett verk av den nya
tiden; portalerna, slottsbrunnen
och vissa interiörer präglas av
det klassicistiska formspråket,
sådant det formulerats av Serlio
och Ducerceau. Hit höra även
Borgholms och Uppsala slott samt
vissa partier av Stockholms
gamla slott (se resp. ord). Men
klarast och mäktigast kommer den
nordiska renässansen till uttryck
i Vadstena slott (se d. o.). —
Skulpturen är under detta skede
huvudsaki. knuten till
arkitekturen och nästan uteslutande
inriktad på det dekorativa. Även
tillkomma en rad märkliga
gravmonument, av vilka det
förnämsta torde vara Gustav Vasas
(se ill. till Gustav sp. 135) i
Uppsala domkyrka av Willem
Boy. — Måleriet är av mindre
intresse. Det utgöres dels av ett
övervägande ornamentalt
väggmåleri, dels av porträtt. Bland
de senare märkes särskilt det
D o m e n i c u s ver W i 11
tillskrivna sirliga porträttet av Erik
XIV. — Under den yngre
Vasatiden framträda högadeln och
bor-gerskapet vid sidan av hovet som
uppdragsgivare åt konsten. De
tyska och nederländska namnen
(Gas par van Panten,
Hans Jakob Kristler
m. fl.) dominera alltjämt inom
arkitekturen, som utvecklas från
strängt arkitektonisk gestaltning
till en i dekorativa detaljer
upplöst form. Denna tendens gör sig
Portal till Kyningska huset (Stora
Nygatan 2), Sthlm. 1600-t:s förra hälft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
